Boktolva, hbtqi, Ungdomsbok

Den var så bra som alla sagt

Titel: Du, bara

Författare: Anna Ahlund

Förlag: Rabén & Sjögren (2016)

Jag valde att ha med Du, bara av Anna Ahlund i min boktolva för att ha några titlar med som jag verkligen vill läsa. Det är inte någon bok jag har ägt länge, köpte den på Stadsmissionen någon vecka före jul. Jag köpte den för att så många bokbloggar verkligen har hyllat den och som bonus var den signerad också.

Nu har väldigt många redan läst den här boken (eller om boken) men lite om handlingen måste jag skriva om ändå men för den som inte har läst boken vill jag inte avslöja för mycket även om det kanske inte är någon hjärngympa att räkna ut vad som kommer att hända.

John (16 år) och hans storasyster Caroline (18 år) är ensamma över sommaren. Caroline blir intresserad av Frank (18 år) som arbetar i en pappershandel mitt emot hennes jobb och bjuder hem honom. John blir också intresserad av Frank. Frank verkar bli intresserad av John också. Eller? Caroline brukar få den hon vill ha. Alla ser John och hans bästa vän Elli som ett par. Hon finns där för honom men finns han där för henne?

Och vad tyckte jag då? Jo, det är en mycket bra ungdomsbok. En bok som kan läsas med stor behållning även av vuxna. Jag har inget särskilt att anmärka på, någon småsak kanske, utan tycker att det är en mycket fin skildring av både kärlek och vänskap och att den känns trovärdig.

Jag tror att det här är en bok som kommer att hitta nya läsare år efter år och att de nya läsarna inte blir besvikna. Kanske är det en bok att läsa i skolan? Det skulle i alla fall vara intressant att höra en grupp ungdomar ha en seriös diskussion om boken.

 

Standard
Bilderböcker, Memoarer/biografier, Roman, Tematrio

Tematrio – Saker som är mjuka

Lyrans Noblesser är tillbaka med sin inspirerande tematrio. Berätta om texter som har någon mjuk sak i titeln! uppmanar hon oss till den här veckan. Jag konstaterade snabbt att mina böcker inte innehåller så många saker som är mjuka men däremot ganska många djur som är det. Men det blev inte en tematrio med mjuka djur.

  • Olivias nya klänning av Gunilla Hansson & Cecilia Torudd – En charmig bok med härliga bilder. Inledningen låter så här:

Olivias ben har blivit så långa. Hennes klänningar är både korta och trånga. Olivias mage står ut som en kula, och alla Olivias kläder är fula.

  • Himmelstrand av John Ajvide Lindqvist – Jag tänker mig då en mjuk sandstrand och inte en med vassa stenar…

John Ajvide Lindqvist är en av mina favoritförfattare och ses som Sveriges skräckförfattare nummer ett. I Himmelstrand hamnar tio personer med sina husvagnar mitt i ingenstans och utan kontakt med någon omvärld. En blå himmel, ett stort fält och på radion spelas Himmelstrand. Boken börjar med raderna:

På bristen känner man en människa. 

Vi kan bilda oss uppfattningar om personer genom att notera deras talanger och egenskaper, bra eller dåliga. Allt det där som syns på ytan. Men vill vi verkligen förstå vilka de är så måste vi kliva in i mörkret och bekanta oss med deras brist.

  • Dress Your Family in Corduroy and Denim av David Sedaris – En bok som jag precis har läst ut. David Sedaris skriver om sig själv med en stor portion humor. Varje kapitel är en anekdot ur hans liv kan man säga. Inledningen av sista kapitlet:

I WAS ON THE FRONT PORCH, drowning a mouse in a bucket when this van pulled up, which was strange. On an average day a total of fifteen cars might pass the house, but no one ever stops, not unless they live here. And this was late, three o’clock in the morning.

 

Standard
In English please, Memoarer/biografier

Om en bok jag glömde bort

Titel: Dress Your Family in Corduroy and Denim

Författare: David Sedaris

Förlag: Back Bay Books (2004)

För många år sedan var det en kompis som tyckte att jag skulle ta och läsa något av David Sedaris eftersom han var så bra. Det är ju inte dumt att få tips så jag köpte mig Dress Your Family in Corduroy and Denim. Året var nog 2008. Sedan gick åren och boken stod där i hyllan och bidade sin tid till den dagen då jag behövde ha en bok som kunde passa att läsa på t-banan. Jag plockade ut boken och tänkte; ja, den här tar jag! Passar utmärkt med korta kapitel och inte är det hopplös liten text heller! Så boken blev mitt resesällskap. Året var kanske 2015? Jag läste bara boken när jag åkte t-banan och jag åker inte så ofta så det är väl en del av förklaringen till att jag glömde bort boken för när jag började använda en annan handväska låg boken kvar i den gamla.

I höstas(?) hittade jag boken igen när jag gjorde en sån där härlig garderobsrensning. Ja, just det, den boken, den var ju trevlig, den måste jag ju ta och läsa, tänkte jag och ställde in boken i hyllan igen. Och där stod den och nu kom tiden då jag kände att jag ville läsa den igen. Den här gången slapp den bli reselektyr utan fick njuta privilegiet att bli läst hemma i läsfåtöljen. Jag hade inte många kapitel kvar i boken och jag måste säga att det var verkligen mycket trevligt och småroligt att återknyta bekantskapen med Sedaris.

Dress Your Family in Corduroy and Denim består av en samling anekdoter kan man säga. David Sedaris berättar om händelser och sina egna (och i vissa fall andras) tillkortakommanden på ett mycket charmigt och underhållande sätt. Det märks att han även är komiker för det är humoristiskt även om det ibland även anas lite mörker. Jag kommer med stor sannolikhet att läsa mer av David Sedaris.

Standard
En smakebit på söndag, Historia

En smakebit på söndag

Söndag igen och dags att bjuda på en liten smakebit som norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten uppmanar oss att göra men utan att då avslöja för mycket.

Den här boken har det säkert bjudits på smakebitar ur förr. Min smakebit kommer från sida 60 i 1947 av Elisabeth Åsbrink.

Efteråt kommer han att minnas detta avgörande med ett uppgivet vemod. Hade tioåringen vetat vad den vuxne mannen vet, kanske valet blivit ett annat. Men nu är året 1947 och pojken tänker på de goda ungerska korvar hans mor har med sig.

Han väljer Budapest.

Standard
Okategoriserade

Nyårslöftestaggen

Nyårslöftestaggen har jag sett flera bokbloggar göra och eftersom jag tycker att det är så roligt att läsa andras svar bestämde jag mig för att också göra den.

  1. En klassiker jag lovar att läsaLady Chatterleys älskare av D. H Lawrence finns med i min boktolva i år och är dessutom en ruggigt gammal hyllvärmare.
  2. En påbörjad bokserie som jag lovar att avsluta – Jag har inte läst sista boken om Maj, Liv till varje pris av Kristina Sandberg och det måste jag göra i år.
  3. En bokserie jag lovar att påbörja – Det här är året då jag äntligen ska börja läsa Utvandrarna av Moberg. Finns också med i min boktolva så det ska verkligen bli av.
  4. En författare som jag inte läst något av tidigare som jag lovar att läsa något av – Fredrik Backman
  5. En bok jag lovar att läsa om – Väldigt många böcker jag läser för Viggo och Lilly är böcker jag läst förut men en bok jag funderar på att läsa om för min egen skull är Suggestioner av Marie Darrieussecq. Jag tyckte mycket om den när jag läste den första gången så jag är lite orolig för att jag inte ska tycka den är lika bra vid en omläsning.
  6. En genre jag läst lite/inget av och lovar att utforska – Det vore roligt att försöka läsa lite mer lyrik för det gör jag alldeles för sällan.
  7. Ett seriealbum jag lovar att läsa – Också en genre jag inte är så insatt i men det vore kul att läsa Tintin igen!
  8. En novell jag lovar att läsa – Jag lovar att läsa alla fyra minideckare från Novellix som jag fick i julklapp.
  9. En bok som handlar om ett tufft men viktigt ämne jag lovar att läsa – Jag har två böcker i hyllan (säkert fler) som jag dragit mig för att läsa för att jag vet att det kommer att bli jobbigt. Den ena är Rosario är död av Majgull Axelsson och den andra är De utvalda av Steve Sem-Sandberg. Jag hoppas att jag läser båda i år.
  10. En länge ägd bok som jag lovar att läsa – Jag gör det lätt för mig den här gången. Jag läser redan Över alla hinder – En civilisationshistoria. Den hade stått i hyllan i mer än 15 år innan jag tyckte det var dags. Sedan är 2017 året då jag ska prioritera mina böcker framför bibliotekets så förhoppningsvis blir massor av gamla hyllvärmare lästa.
  11. En debut jag lovar att läsaAndrum av Viktor Banke
  12. En bok eller bokserie som jag tidigare gett upp/dömt ut som jag lovar att ge en ny chans – My good opinion once lost is lost for ever för att citera Mr Darcy. Nej, det finns inte någon bok eller serie jag gett upp som jag är sugen på att försöka läsa.
  13. Tagga någon – Bara gör den, det är kul att läsa andras svar!
Standard
Läser & tänkt läsa

Jag har längtat

efter att läsa 1947

Nu har jag äntligen börjat med den. En annan bok jag längtar efter att läsa är Du, bara av Anna Ahlund så den kommer jag också att påbörja under helgen. Sedan håller jag på med Över alla hinder – en civilisationshistoria och David Sedaris Dress Your Family in Corduroy and Denim. Jag bjuder på ett citat ur den sistnämnda.

The place was dead to him, but I kept hoping for a miracle. A riding accident, a playhouse fire: lots of things can happen to little girls. (s. 169)

 

 

Standard
Böcker jag inte läser ut

Jag skulle inte säga att den suger

men Kemisten är helt klart inte för mig

Titel: Kemisten

Författare: Stephenie Meyer

Översättare: Manne Svensson

Förlag: Albert Bonniers Förlag (2016)

Jag läste Twilight-serien för några år sedan och den tyckte jag om. När jag såg att Stephenie Meyer kommit med en ny bok blev jag nyfiken och reserverade den på biblioteket.

Det ska erkännas att redan när jag hämtade ut boken så var jag inte översvallande lycklig. Det var ju en riktig tegelsten på nästan 600 sidor och det hade jag inte noterat. Min inställning till tjocka böcker är ganska njugg. För det mesta tycker jag att tjocka böcker oftast skulle må bra av att redigeras mycket kraftigt, fram med såg och yxa i stället för potatisskalaren, tack.

Men, jag har ju läst mycket positivt om Kemisten på flera bokbloggar och var ändå nyfiken så jag började läsa den för några dagar sedan. Och jag blir inte ett dugg engagerad i huvudpersonen och hennes problem. Kvinnan som använder sig av flera identiteter för att inte bli hittad och mördad av sin förra arbetsgivare intresserar mig helt enkelt inte trots en uppsjö av snillrika vapen och smarta säkerhetssystem. Gäsp. Hon blir sedan kontaktad via e-post av sin fiende som nu säger att tjohej, vi ska inte döda dig för nu behöver vi dig till ett jobb. Och hon velar och funderar, ska hon tro på det hela eller inte. Ja ojoj. I alla fall får hon veta att en kille som heter Daniel utgör ett hot mot hela USAs befolkning. Typ. Och hon beslutar sig för att kolla upp det hela lite och kidnappar denne Daniel och börjar tortera honom. För det är visst hennes specialitet. Och längre kom jag inte i boken. Jag slutade helt enkelt läsa boken efter sex kapitel och dryga 100 sidor. Så jag har inte spoilat så mycket handling för den hugade läsaren. (Och dessa 100 sidor jag läste kunde ha kortats ned till femtio.)

Jag tyckte inte att det var spännande och jag brydde mig inte ett dyft om huvudpersonen. Jag utgår från att hon klarar sig och det blir säkert någon urbota dum kärlekshistoria mellan henne och Daniel. Det kanske jag läst på någon blogg att det blir också? (Ja, inte att den skulle vara dum då.) Jag har inte så höga krav på språket i den här typen av litteratur så det får jag väl säga är okej, i alla fall inget jag stör mig på.

Det jag kan komma på som positivt är väl att huvudpersonen inte är ett mesigt litet offer eller en machoman. Jag funderar på om Meyer valde att skriva om en kvinna i den här rollen för att hennes karaktär Bella i Twilight-serien har kritiserats för att vara ”blek och menlös”.

Nej, den här boken var verkligen inte något för mig men jag skulle faktiskt se den på bio om den skulle bli filmatiserad så på så sätt är det väl inte en totalsågning. Det kan säkert bli en mycket spännande film men att jag tar upp den här boken igen för ett nytt försök finns inte på kartan.

Men många gillar den, kanske också du! Och vem vet, hade jag brytt mig om att läsa lite till så kanske jag fastnat helt och fått en helt annan uppfattning!

Standard
Hett i hyllan, Roman

Hett i hyllan #7

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan? 

Det är Bokföring enligt Monika som ställer frågan.

Min första heta hyllvärmare för i år är Dom där av Joyce Carol Oates. Jag vet inte varför den har stått oläst i min bokhylla i så många år och det är verkligen många år. Jag tror att jag köpte den 1998 eller 1999. Den har klarat sig kvar i alla dessa år (jag rensar ganska ofta ut böcker för att få plats för nya) för att jag gillar Oates och vill läsa den. Någon gång. Bara inte just nu.

En del av baksidestexten:

Denna storslagna roman beskriver inträngande tre kantstötta individer – Loretta Wendall, hennes dotter Maureen och hennes son Jules – sammanbundna av ett frätande hat och en stum kärlek. Från det sena trettiotalets ekonomiska depression och fram till raskravallernas heta sommar 1967 skildras deras gripande öden med en amerikansk storstad som laddad bakgrund. Sin inre oro försöker de tysta genom upprorisk utlevelse, men förblir främlingar för sig själva och varandra. Vilka är de innersta drivkrafterna bakom deras storstilade drömmar och destruktiva handlingar? Vart leder deras fåfänga längtan?

Ja, alltså, när jag väl läser den här boken så tror jag att jag kommer att gilla den. Och jag vet egentligen varför jag inte har läst den. 500 sidor pocket med liten text är inte någon favorit. Nej, om jag inte läser den här boken i år (eller åtminstone gör ett försök) så är det nog dags att inse att jag aldrig kommer att göra det.

Standard
Roman

Komedi i moll

Titel: Komedi i moll

Författare: Hans Keilson

Översättare: Henrik B. Nilsson (från tyska)

Förlag: Nilsson förlag (2016)

Efter regn kommer solsken och efter en tegelsten kommer en tunnis. Komedi i moll med sina 155 sidor passade utmärkt att läsa efter en stor fantasydos.

Handlingen går att sammanfatta med få meningar. Holland under den tyska ockupationen. Wim och Marie håller Nico, en judisk man gömd i hemmet. Men Nico blir sjuk och dör. Vad ska de göra nu?

Det är en lågmäld historia. Paret Wim och Marie är så vanliga och Nico är så vanlig. Keilson formulerar både Nicos och parets tankar och vardag så säkert och jag får en så tydlig bild framför mig av hur de är som personer, hur huset och omgivningarna, eller nja, parken med bänken då, ser ut och jag skulle hemskt gärna se en filmatisering. Som ni förstår är jag mycket positiv till denna lilla bok. Jag tycker den är otroligt charmig på sitt lite återhållsamma sätt.

Jag tycker historien bakom Komedi i moll är smått fantastisk också. Boken publicerades första gången i Holland 1947 och upptäcktes av en slump i ett antikvariat av en amerikansk översättare 2007. Han upptäckte att författaren fortfarande levde och boken översattes i USA med mycket positiva reaktioner 2010.

Hans Keilson föddes i Tyskland 1909. Han var jude och 1936 flydde han till Holland.  Det är lätt att förstå var inspirationen kom ifrån till Komedi i moll, under kriget var det nämligen ett par som höll honom gömd. Hans Keilson dog 2011, 101 år gammal. Det är så roligt att veta att han fick uppleva ”återupptäckten” eller vad man nu ska kalla det, av hans böcker.

Inte bara innehållet är toppen. Omslagsbilden och det häftade formatet/danskt band tilltalar mig mycket. En tunn liten pärla som jag hoppas att många läser och gillar!

Standard
Okategoriserade

En stilla undran

Nu har Viggo läst ut Den magiska kulan av Mats Wänblad. Det är en läsebok som de påbörjade i skolan i slutet av vårterminen i ettan. De sista kapitlen fick Viggo i läxa över jullovet. Den magiska kulan finns i olika svårighetsgrad så att hela klassen kan läsa samma bok men ändå olika beroende av var de är i läsutvecklingen. Viggo har läst mittennivån, B-boken, inte enklaste boken och inte den svåraste.

Nu gissar jag bara men jag tror att fröken i skolan kommer få andra svar från Viggo om hon undrar vad han tycker om boken och varför. När jag frågade honom så sa han att den inte var så bra. ”För det är inga riddare i den.” Han läser gärna böckerna om Riddarskolan men jag tror inte att det var bristen på riddare som gjorde att han inte föll pladask för boken. Och som sagt, jag tror inte att fröken kommer att få det svaret om hon ställer frågan.

Läromedlet bygger på vetenskaplig grund, har tydlig progression och ger stora möjligheter till individualisering står det på baksidan och det har jag inte några invändningar mot, det stämmer säkert. Men jag har reagerat på några saker i boken och det skulle vara intressant att höra någon lärares eller någon annan med pedagogiska kunskaper,  svar på min fundering.

Några saker som förekommer i den här boken är vokalbyten. Det är inte vid många tillfällen, tror att dessa är alla.”Imsi vimsi spindil, klittri ippfir trin.” ”Ristin ir slit” ”Bå bå våtå låmm”.

En annan knepig mening var ”Inke gom korna, sa mamma.” (Hon höll på att borsta tänderna.)

Jag förstår inte varför man har med sånt här i en bok för ovana läsare. Är det meningen att det ska vara roligt? Det är det inte, enligt mig då. Eller har det ett pedagogiskt syfte och i så fall, vad? När det är en nybörjarläsare, som ljudar många ord, blir det väldigt frustrerande att ljuda/läsa ord som inte blir någonting vettigt. Viggo försökte till exempel rätta sig själv och stönade, suckade, var allmänt frustrerad och sa att han inte kunde och inte fattade något. Inte någon läsglädje precis.

Så, vilken tur att det finns massor av andra böcker för honom att upptäcka. Och att Riddarskolan finns! I kväll har han läst ut En egen drake. ”Mycket bättre än Den magiska kulan.” ”För att den handlar om riddare!”

 

Standard