Slukaråldern

Katitzi & Katitzi och Swing

Titel: Katitzi & Katitzi och Swing

Författare: Katarina Taikon

Förlag: Natur & Kultur (2015) (1969 & 1970 första gången)

Mitt första minne av Katitzi är i form av seriealbum som jag läste som barn och nu när jag har läst boken i dag minns jag så väl en del av bilderna. Rut(tan) och fröken Larsson på barnhemmet och hur Katitzi sprang och gömde sig när hennes pappa kom för att hämta hem henne.

Jag tycker att det är så bra att Natur & Kultur har gett ut Katarina Taikons böcker om Katitzi igen och jag tänker läsa dem alla för det gjorde jag inte som barn. Katarina Taikon skrev om sin barndom så Katitzi det är förstås hon. Den här boken börjar med Katitzi på barnhemmet. Tiden är slutet av 1930-talet/början 1940-talet. På barnhemmet har Katitzi många kompisar men Ruttan gör livet lite surare liksom den sura fröken Larsson. Ruttan får höra att Katitzi är zigenare och skriker det till henne. Varken Rut eller Katitzi själv vet dock vad en zigenare är. Pappan kommer och hämtar Katitzi och nu blir livet annorlunda. Nu får hon bo i tält och flytta runt för romerna får inte bo länge på samma ställe. Det blir också svårt att gå i skola.

När jag läser den här boken kommer många känslor fram, precis som det gjorde när jag läste seriealbumet som barn. Jag blir upprörd och arg över alla elaka människor och den orättvisa som Katitzis familj fick utstå (och alla romer) men även rörd när jag läser om de goda människor som faktiskt fanns. Skulle bara önska att dessa goda människor kunnat åstadkomma en förändring. Att det till slut blev en förändring till det bättre för romerna var till stor del Katarina Taikons förtjänst. Nu bor svenska romer i hus som alla andra och romerna vi lägger märke till i dag är de som kommer från andra länder som sitter utanför ICA och tigger.

Vid den här tiden var spriten ransonerad och motboken var ett slags ransoneringskort på sprit. Myndigheterna nekade romerna ransoneringskorten som gällde för mat, men gav dem motböcker till sprit.

– Regeringen tror visst att våra barn lever på sprit, brukade Paul säga. (s 242-243)

Den här boken fungerar säkert bra som högläsningsbok men annars skulle jag säga att det är en bok från 9 år och uppåt.

 

 

 

 

 

Annonser
Standard

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s