Läst i juni

• Störst av allt av Malin Persson Giolito
• Den jag var av Meg Rosoff
• Naondel av Maria Turtschaninoff
• Tre saker jag inte vet om dig av Julie Buxbaum
• Göra sig kvitt Eddy Bellegueule av Édouard Louis
• Mödrarnas söndag av Graham Swift
• Min fantastiska väninna av Elena Ferrante
• Magikonsult av Magic Friman
• Som stjärnor i natten av Jennifer Niven
• Himmelska eldens stad av Cassandra Clare
• Åskan av Ulf Stark och bilder av Marcus-Gunnar Pettersson

Juni är redan slut. Jag tyckte att maj gick fort men juni har bara susat förbi. Jag har läst många bra böcker den här månaden. Ja, faktiskt bara bra böcker även om jag var skeptisk inledningsvis till både Störst av allt och Den jag var. Det var tur att jag valde att fortsätta läsa för det visade sig bli ganska bra.

Jag läste Min fantastiska väninna av Ferrante och kommer högst troligt att läsa resterande delar också, kanske i sommar? Jag gillade stämningen, jag blev förflyttad till Italien och jag återvänder gärna.

Sista delen av Cassandra Clares The Mortal Instruments var en riktig tegelsten men eftersom det hände så mycket kändes det inte som att den var så farligt tjock ändå. När man, eller i alla fall jag, läser sista boken i en serie, är jag alltid lite nervös för vad som ska hända med karaktärerna. Kommer någon favorit att dö är den stora frågan…

Jag lyckades inte leta reda på min Dårfinkar och dönickar som jag blev sugen på att läsa när den tråkiga nyheten kom att Ulf Stark hade dött men tänk vad trevligt det var att läsa min presentbok Åskan i stället. Det är verkligen en ”Ulf Stark-bok” och jag hoppas att även Viggo kommer att läsa den i sommar. Bilderna av Marcus-Gunnar Pettersson är otroligt charmiga.

Jag tänker att jag återigen vill höja biblioteken till skyarna. Det gör jag då och då men tänk vad bra att biblioteken finns och vad bra att man kan lämna önskemål och förslag på böcker som de ska köpa in. Jag vet att man kan läsa Magikonsult på nätet, det var ju det jag började med, men eftersom jag tycker mycket bättre om att läsa böcker på papper när det inte gäller jobbläsning, så tänk vad fantastiskt att lämna en liten önskan och sen få önskan uppfylld! Sånt blir jag löjligt glad av…

Helgfrågan v. 26

Det är inte väder att vara ute så vi gick direkt hem från förskola och fritids i dag. För mig passar det bra att svara på veckans helgfråga som Mias bokhörna håller i. Så här skriver hon denna vecka:

Det har varit lite snack i veckan om bokbloggens död och om andra sociala medier tagit över. Jag har inte riktigt haft tid att läsa allt men funderade lite på om alla är med i något av alla sociala medier. Har ni Instagram eller Facebook? Vilket fördrar ni? Eller har ni något annat? 

Hon undrar också om vi vill ha helgfrågan under sommaren eller om den ska ta semester.

Om helgfrågans vara eller inte vara under sommaren tänker jag som så att det är jättetrevligt om den finns under sommaren men fullt förståeligt om det blir en semesterpaus.

Ryktet om bokbloggens död är starkt överdrivet… hoppas jag! Jag har enbart min bokblogg och har inga som helst planer på att finnas med bloggen även på Facebook eller Instagram eller något annat. (Facebook har jag privat men är inte det minsta aktiv.) Jag bryr mig inte om att jag skulle nå många fler läsare om jag skulle finnas på fler ställen eftersom jag mest har bloggen för min egen skull. Sen sticker jag inte under stolen med att det är roligt att det finns människor som vill läsa min blogg och ge kommentarer då och då. Men nej, tiden och omaket med att dra in Facebook, Instagram eller något annat lockas jag inte av det minsta. Jag följer inte heller någon annan bokbloggare genom Instagram eller Facebook. Jag känner återigen att det skulle ta alldeles för mycket tid i anspråk så det vore riktigt tråkigt om alla bokbloggar skulle försvinna till andra plattformar.

Trevlig helg önskar jag alla och hoppas på bättre väder framöver.

 

Just nu…

…läser jag

• Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren högt för Viggo, (ja Lilly med när jag nattar båda) jag tycker om den men är tveksam till Viggos intresse…
• Harry Potter när jag känner behovet.
• På andra sidan förlåtelsen av Thordis Elva och Tom Stranger har jag precis börjat läsa och det känns som en bok som jag inte tänker sträckläsa utan jag…

…smiter nog mellan med

• Åskan – Ulf Starks sista bok och med härliga bilder av Marcus-Gunnar Pettersson. Känner nästan för lite balkongläsning nu i kväll faktiskt.
• Death av Neil Gaiman – alltså, det blev aldrig tid för mig att läsa Norse Mythology som jag lånade hem men den här ska jag väl ändå hinna med innan den ska tillbaka.

Och borde få ändan ur vagnen och fortsätta läsa

• Rosario är död av Majgull Axelsson, viktig bok men det är ingen må-bra-läsning direkt. Började läsa för ett halvår sedan och det tog stopp. Så stort borde, men vi får se hur det går med det. Jag är lite skeptisk till den som sommarläsningsbok.

 

 

Så gick det med midsommarutmaningen

Ja, då var det dags att se hur många sidor som blev lästa i midsommarutmaningen som Mias bokhörna ordnade i år. Tack så mycket för det!

Som stjärnor i natten av Jennifer Niven: 385 sidor

Himmelska eldens stad av Cassandra Clare: 559 sidor (och då är det många sidor kvar att läsa…)

Så totalt: 944 sidor

Det ska bli roligt att kika runt och se hur det har gått för alla och få lite boktips!

Som stjärnor i natten

Titel: Som stjärnor i natten (All the Bright Places)

Författare: Jennifer Niven

Översättare: Ylva Stålmarck

Förlag: Lilla Piratförlaget (2015)

Som stjärnor i natten bestämde jag mig för att läsa i midsommarutmaningen som Mias bokhörna håller i. Det är en ungdomsbok som tar upp ett allvarligt ämne, nämligen psykisk ohälsa och självmord.

Violet Markeys syster dog i en bilolycka för några månader sedan. Själv överlevde hon olyckan men världen är inte densamma längre. En dag går hon upp till skolans klocktorn, kanske för att hon vill dö, kanske inte.

Theodore Finch är en udda figur som inte riktigt vet vem han är. Han är rädd för mörkret som lurar och vet många sätt att avsluta sitt liv på. En dag går han upp till skolans klocktorn.

Vem som räddar vem där i tornet är svårt att veta. De räddar varandra och en vänskap och spirande kärlek växer fram. Tack vara Finch börjar Violets liv äntligen bli som det var förr, mer normalt, men hur är det egentligen med Finch?

Boken växlar mellan Violets och Finchs perspektiv.

Jag tyckte om Stjärnor i natten. Boken har en glad och pigg ton som jag både uppskattar och inte uppskattar på samma gång. Jag tänker att det mörka skulle kunna förmedlas mörkare och djupare men samtidigt tycker jag att den ljusa tonen som Finch har fungerar just för att han inte vill visa hur han egentligen mår. Språket i boken, den glatta tonen, blir då en förlängning av hans uppträdande att dölja sitt rätta jag bakom en glad mask.

Som stjärnor i natten har jämförts med Förr eller senare exploderar jag av John Green och jag förstår varför för jag tänkte lite på den senare när jag läste boken.

Så går det med midsommarutmaningen

I torsdags började midsommarutmaningen som Mias bokhörna håller i. Jag trodde inte att jag skulle få så mycket lästid i torsdags men vi åkte tidigare till landet än vad jag trodde så på eftermiddagen blev det en stunds läsning på verandan. Jag började läsa Som stjärnor i natten av Jennifer Niven.

I går på självaste midsommarafton blev det också lite läsning. Lite innan midsommarfirandet och sen på kvällen läste jag ut boken som jag tyckte om även om den kanske inte sticker ut direkt.

Lästa sidor:

Som stjärnor i natten: 385 sidor

I dag har jag börjat läsa Himmelska eldens stad av Cassandra Clare. Jag har läst 100 sidor.

Min fantastiska väninna

Titel: Min fantastiska väninna (L’amica geniale)

Författare: Elena Ferrante

Översättare: Johanna Hedenberg

Förlag: Norstedts (2016)

Ja, nu har jag sällat mig till den stora skaran och läst första delen av Elena Ferrantes romansvit om Lila och Elena. Det var bokcirkelns val och det var nog den extra knuffen jag behövde för att komma till skott.

Först av allt. Om du inte har läst boken och har tänkt göra det – LÄS INTE BAKSIDESTEXTEN! Där avslöjas alldeles för mycket om vad som händer i boken och det är precis av den anledningen jag vanligtvis inte brukar vara en flitig läsare av just baksidestexter. Jag vill inte veta vad som ska hända, det vill jag upptäcka själv.

Min fantastiska väninna handlar om Leni och Elenas uppväxt i ett fattigkvarter i Neapel på 1940-1950-talet. Det är den medelålders Elena som börjar berätta historien om dem när Leni verkar ha gått upp i rök och hennes son börjar bli orolig. Först får vi ta del av deras barndom och hur de lärde känna varandra och blev vänner, och sedan om tonårstiden. Boken slutar när Leni och Elena är 16 år.

Det är en bok om att växa upp, om att bli kvinna, om att upptäcka vem man är och vilken plats man har i världen. En bok om vänskap och rivalitet där bägge flickorna vill ha vad den andra har.

Och vad tyckte jag då om denna tokhajpade bok? Det har ju inte varit en enig läsarskara, en del tokhyllar och andra är måttligt förtjusta.

Jo, jag tyckte om den. Jag är väl inte överväldigad direkt men det var en trevlig bok. Jag tyckte om berättarrösten och att det bara flyter på. Det händer inte så överdrivet mycket i boken, mönster upprepar sig och livet har sin gilla gång. Jag tyckte om miljöbeskrivningarna och kände att jag var där och kunde känna dofter, mindre angenäma lukter, höra ljuden…

Om jag kommer att läsa fortsättningen? Jo, det kan jag tänka mig att göra. Svärmor har alla delarna så det kan mycket väl bli sommarläsning. Men då tänker jag inte läsa vad som står på baksidestexten.

Tematrio – Sommarplaner

Berätta om tre saker ni planerar att göra i sommar! är Lyrans Noblessers sista uppmaning innan hon gör ett sommaruppehåll med tematrion.

På sommaren tar vi dagen som den kommer. Vi har ingen resa inplanerad men kommer att vara på landet en hel del. Förutom att umgås med familjen och göra somriga saker listar jag tre punkter som jag vet att jag kommer att göra.

1. Läsa – det kan man göra i vilket väder som helst och det är klart att jag räknar med att läsa i sommar. Har funderat lite över vilka böcker jag ska läsa men sen återstår det att se i slutet av sommaren vilka som egentligen blev lästa och inte.
2. Rensa i röran och sälja på loppisen på landet. Ja, det går nog att rensa ut grejer i år också…
3. Träna och ja, jag ska komma igång med löpträning också. Eller det blir väl någon form av ”gogging”. Jag hoppas att jag slipper muskelbristningar och annat jobbigt.

 

Midsommarutmaningen 2017

Mias bokhörna anordnar en Midsommarutmaning som jag tänker haka på. Det gäller att läsa så många sidor som möjligt från 22 juni till 25 juni klockan 23.55.

Jag tror inte att jag kommer hinna läsa så mycket under helgen, särskilt inte torsdag-fredag men vi får se. Jag har i alla fall valt ut tre böcker som lockar mig lite extra just nu men vilken jag ska börja med har jag inte bestämt.

• Som stjärnor i natten av Jennifer Niven
• På andra sidan förlåtelsen av Thordis Elva & Tom Stranger
• Himmelska eldens stad av Cassandra Clare

 

En smakebit på söndag

Än är det inte över med fester och kalas. I dag ska vi fira min bror och hans bonusson men det är inte förrän i eftermiddag. Först äter jag en sen frukost och bjuder på en smakbit ur en av böckerna jag läser. Det är Mari med den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i den. Enda regeln är inga spoilers!

Jag har börjat läsa Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Den boken har nog ingen kunnat missa och antingen har man redan läst den, eller bestämt om man vill/eller inte vill läsa den. Så därför blir det inte någon smakbit ur den.

Jag tänker istället bjuda på en smakbit ur Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren. Den är väl inte heller främmande för den stora massan men det kan aldrig bli för mycket Astrid. Just nu läser jag boken högt för Viggo. Så här börjar kapitel 6 som jag läste i går kväll.

Naturligtvis var det inte riskfritt. Men en mästerdetektiv måste ta risker. Ville han inte göra det, så var det lika bra att slå detektivyrket ur hågen och bli varm korvgubbe eller nånting sånt. Kalle var inte rädd. Men spännande var det, ruskigt spännande. Han hade ställt sin väckarklocka på ringning till klockan två. Klockan två var en lämplig tidpunkt. Hur länge dröjde det, innan ett sömnpulver verkade? Kalle visste det inte säkert. Men nog borde väl farbror Einar sova som en liten gris vid tvåtiden. Kalle kunde aldrig tro annat. Och då skulle det ske. För om man äntligen har hittat en Mystisk Person, så måste man ha den personens fingeravtryck. Signalement och födelsemärken och sånt där är nog bra, men inget går i alla fall upp mot ett hederligt fingeravtryck.

Spännande, spännande!

Nu önskar jag er alla en skön söndag!