Läs-a-lot – hur gick det?

Det där med att rapportera in saker i tid sådär i semestertider fungerar inte alla gånger men å andra sidan var jag inte i närheten av att läsa flest sidor heller.

Böckerna jag läste i läs-a-lotten blev dessa:

• Gökens rop av Robert Galbraith (den var redan påbörjad när utmaningen startade)
• Spår av Drakarnas fjäll av Cecilia Åhman
• Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan
• Farmor dör av Malin Wollin

Några sidor i En mystisk typ i Farsta Centrum av Kalle Holmqvist och en novell ur Den förskräckliga apan av Stephen King + hann påbörja Marie Lus Warcross.

Totalt i sidor blev det 1217 sidor och det är jag nöjd med även om det är långt färre en förra årets 2200 lästa sidor.

Läs-a-lot Dag 3, 4 & 5

Ett kort litet inlägg på kvällskvisten om hur det går i Nellons sommarutmaning.

Dag 3 fortsatte jag läsa Cecila Åhmans Spår av Drakarnas fjäll 187 sidor

Dag 4 läste jag ut ovanstående bok 126 sidor, en kortnovell i Den förskräckliga apan av Stephen King 7 sidor och påbörjade Jenny Colgans Den lilla bokhandeln runt hörnet 52 sidor.

Dag 5 läste jag 207 sidor i Den lilla bokhandeln runt hörnet.

Vad jag är uppe i totalt vet jag inte. Just ja, några sidor i En mystisk typ i Farsta Centrum av Kalle Holmqvist har jag läst också.

Under veckan ska jag knåpa ihop några rader om böckerna också har jag tänkt.

Läs-a-lot – Dag 1 & 2

Sommarvärme och en liten kort uppdatering så här på kvällskvisten.

Dag 1, 11 juni, läste jag ut Gökens rop av Robert Galbraith. Den hade jag redan påbörjat innan sommarens läs-a-lot startade så det blev totalt 190 sidor.

Dag 2, 12 juni, började jag läsa Spår av Drakarnas fjäll av Cecilia Åhman. Läste 105 sidor.

Dessutom har jag läst 7 sidor i boken En mystisk typ i Farsta Centrum av Kalle Holmqvist.

Totalt dag 1 & 2 blir det 302 sidor.

Läs-a-lot sommar 2018

Nellons bokblogg har en liten sommarutmaning. Det gäller att läsa så många sidor som möjligt 11-17 juli och för att sporra oss har hon ett hemligt pris till vinnaren.

Nu är det svårt att i förväg veta vad jag känner för att läsa så jag har plockat en blandning av böckerna jag tagit med mig till landet. Jag räknar förstås inte med att läsa alla böckerna under veckan – men man vet aldrig 🙂

På min ”läslista” hamnar

• Gökens rop av Robert Galbraith – den håller jag redan på med
• Den förskräckliga apan av Stephen King – är också påbörjad
• Världen utan dig av Jill Santopolo
• Spår av drakarnas fjäll av Cecilia Åhman
• Farmor dör av Malin Wollin
• Warcross av Marie Lu
• Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan

Sedan bokcirklar jag med min son Viggo och farmor Helena och läser En mystisk typ i Farsta Centrum av Kalle Holmqvist och har Harry Potter och Den flammande bägaren som högläsningsbok.

Just nu

läser jag

• Den förskräckliga apan och andra berättelser av Stephen King
• Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood
• Harry Potter och den flammande bägaren av J.K Rowling
• En mystisk typ i Farsta Centrum av Kalle Holmqvist

Spänning och skräck, lite blandat, kan man väl kalla det.

Harry Potter läser jag högt om Viggo går och lägger sig i hyfsad tid – alltså inte efter kvällsmatcherna i VM… På senaste tiden har det inte blivit så mycket läsning.

En mystisk typ i Farsta Centrum läser Viggo, Viggos farmor och jag som en slags cirkelbok. Vi läser ett eller några kapitel i taget och pratar lite om vad vi har läst. Vi har tagit en liten paus i läsningen när vi har varit hemma men snart är vi på landet hos farmor igen och då sätter vi igång igen.

 

Till min dotter

Titel: Till min dotter

Författare: Malin Wollin

Förlag: Pocketförlaget (2017)

Det här var en bok som jag och andra fick som åkte morgontåget till bokmässan förra året. Det är en bok som jag inte hade några större förväntningar på men som jag tänkte kunde vara trevlig och lättsmält semesterläsning.

Jag blev positivt överraskad! Det är en riktigt bra bok och visst är den både trevlig och lättsmält men den är också mer. Den är rolig och allvarlig på samma gång.

I boken får vi följa Stella från flicka till kvinna och som mor som ser sin dotter växa och allt hon vill för sin dotter. Eftersom det skiljer ett år mellan Stella och Kronprinsessan Viktoria, som Stella tänker skulle bli så bra kompisar om de träffades, så passar den här uppväxtskildringen mig perfekt som är född samma år som Viktoria. Jag älskar alla tidsmarkörer som ger mig en nostalgitripp.

Jag blev nyfiken på att läsa mer av Wollin och vid gårdagens biblioteksbesök slumpade det sig så att Farmod dör stod frontad och liksom talade till mig. ”Du ville läsa mer! Här är jag!” Så kanske blir det en till Wollin inom kort. Fast den här gången kommer jag kanske ha högre förväntningar innan jag börjar läsa.

Tankar om Husdjuret

Titel: Husdjuret

Författare: Camilla Grebe

Förlag: Wahlström & Widstrand (2017)

Husdjuret är nominerad till Årets bok 2018 och utsågs av Svenska Deckarakademin till Årets bästa kriminalroman 2017.

Om allt detta hade jag ingen aning när jag läste boken. Jag läste den på landet under midsommarhelgen – lånade av farmor (barnens) Helena.

Jag brukar aldrig vara en hejare på att återge handlingen i böcker mycket för att jag inte vill avslöja för mycket men mest för att jag är rätt lat av mig. Så här, bara i stolpar för att jag själv ska komma ihåg vilken bok det är jag har läst.

Glesbygden. Ormberg. Cold Case – Liten flicka. Malin (polis) tidigare ortsbo. Hanne (profilerare med dåligt minne). Jake (med en hemlighet). Flyktingar. Konstig släkt.

Saker jag störde mig på

• kändes konstigt att en såpass ung och grön polis (Malin) hamnar i en mord- och cold case-utredning även fastän hon kände till orten – men just ung ålder vet jag att jag reagerar på i många deckare…
• Malins planer på att gifta sig – varför då? För att bara komma ifrån hålan ordentligt och till Stockholm – men se sista punkten…
• Hannes demens – skeptisk till att man kan hålla ordning och formulera sig om man inte minns vad man gjorde dagen innan eller nya människor utan att kolla anteckningar innan – och detta utan att omgivningen märker att något är galet?
• Slutet kändes bara lite ”för mycket”
• Väldigt gnäll om glesbygden
• Ganska förutsägbar på området relationer… (tänker då kärlek och inte familj…)

Nu kan man tro att jag inte gillade boken men det gjorde jag faktiskt. Den var spännande och en riktig bladvändare , precis som en deckare ska vara. Det var också bara i början jag störde mig på petitesser som Malins unga ålder o.s.v. för sen sjönk jag in i boken och då var den svår att släppa. Jag gillade avsnitten med Jake bäst, tror jag. Ska erkänna att jag blev lite smårörd också vid Jakes systers agerande… Så fint, om du har läst förstår du vad jag menar och om du inte har läst…

… Nå, synd för dig!

Det ska bli intressant att se hur den står sig bland böckerna i Årets bok. Jag har inte läst någon annan nominerad bok men Stanna hos mig har jag planerat att läsa i sommar. Men det är en helt annan bok det!

 

 

 

Till T – Suzanne Brøgger

Titel: Till T (Til T)

Författare: Suzanne Brøgger

Översättare: Urban Andersson

Förlag: Norstedts (2014)

Jag har länge tänkt läsa något av Suzanne Brøgger men det har inte blivit av. Men när jag var på biblioteket senast så hittade jag Till T. Det är en bok i det lilla formatet (190 sidor) och det gillar ju jag.

Året är 1958. Sommar. Familjen ska göra en skogsutflykt och morföräldrarna vill komma över på te. Det är kaos. De har ju inget te – och inte tekoppar så att det räcker heller för den delen. Mamma Kängu, (ja, familjen har namn efter karaktärerna från Nalle Puh) orkar inte riktigt med och den snart tonåriga Tiger flyttar ner i källaren och sover på en gammal madrass, när hon inte vill dela rum med den året yngre systern Nasse.

Det finns sånt jag både gillar och inte gillar med den här boken. Den är ytterst förvirrande och rörig men just det kan jag också tilltalas av då det är så passande till innehållet. Det är välskrivet men blir vad jag brukar kalla – en del ordbajseri när Tiger svävar ut, men även det kan jag tycka om då det just också är så välskrivet.

Tiger ser ett ruttet sprucket granatäpple fullt av snusk som rinner ut: en röd markatta på rygg med särade svällande lår, en fallisk gåshals med guldtofflor, en skrikande sabelkatt i en korg, ett mandolinspelande bältdjur i grön sammet och en gentleman i röd rock med hög, svart hatt. En lärd gris med lornjett som stavar sig fram genom koranen på arabiska, en läckande kruk-röv på ett okänt djur med en bevingad igelkottsneger tvärs över sig, ett utgånget träd med levande, skalad svans som rymmer döden, den grågröna, med lindebarn i famnen, en modfälld häst med guldäpple på huvudet. Men om detta är bättre eller värre än ett melankoliskt äggbarn med en skål välling på huvudet, vet Tiger inte. Och hon glömmer att hon kom för att få lite te. (Sida 106)

Jag störde mig på att innan karaktärerna fick namn från Nalle Puh hette Kängu Lady Gaga och jag störde mig på namnbytet över lag även om det kom tidigt i boken. Det var för många namn på bokens karaktärer och för många personer jag inte känner till som var aktuella 1958 som bidrog till att bokens början kändes mer rörig en läslockande. Då var jag tveksam till om jag skulle fortsätta läsa men eftersom boken ändå var så kort så fortsatte jag och det ångrar jag inte.

Boken var helt okej och jag tror att det här kan vara en bok som växer efter hand men trots det dröjer det nog ett tag innan jag läser något mer av Brøgger.

 

Halvåret

Nu har halva 2018 gått och jag tänkte kika på min läsning så här långt.

Jag har läst 29 böcker totalt, vilket är ungefär en bok i veckan. Det är betydligt färre böcker än samma tid året innan men jag har varit i en lässvacka. Det jag har läst i år har jag till större delen läst under helgerna och även om jag har läst en bra bok har det ändå inte blivit mycket läst på vardagarna utan boken/böckerna har fått vänta till helgen.

Jag tror, eller är tämligen säker, på att semestern kommer att råda bot på det. Nu är det dags att sluka böcker igen!

Ett av mina mål för i år var att läsa mer ur min egna hylla och inte bara biblioteksböcker. Det har gått ganska bra, tycker jag. Endast 11 böcker av 29 är biblioteksböcker och resten är ur egna hyllan (eller andras!). Just nu har jag dock en del biblioteksböcker hemma och fler reserverade och risken är stor att den högen blir större när jag blir mer bloggaktiv igen och ser intressanta böcker på andras bloggar.

Jag har läst fler deckare/spänningsromaner än vad jag normalt brukar göra (9 st om jag räknat rätt). Mycket beror det på att jag upptäckte Cilla och Rolf Börjlinds författarskap och betade av dem. Jag ser så fram mot femte boken!

I övrigt har det varit mest fantasy/dystopi och ungdomsböcker. Inte många ”vanliga” romaner.

De flesta böckerna har skrivits av kvinnor.

Jag har läst många bra böcker men hittills ingen bok som har fått toppbetyg eller varit fantastisk. Det hoppas jag ändras under kommande halvår.

Drottningen

Titel: Drottningen (The Crown)

Författare: Kiera Cass

Översättare: Carina Jansson

Förlag: B Wahlströms (2018)

Drottningen är femte och avslutande boken i Kiera Cass serie The Selection. De tre första böckerna kan man läsa som en trilogi för fjärde och femte boken har en ny huvudperson. (Första böckernas huvudpersons dotter.)

The Selection är som The Bachelor på tv. Det hela går ut på att finna den rätte genom ett urval. Det hela är egentligen ganska fånigt men jag charmas ändå även om man kan gissa sig till hur det hela ska sluta.

Eadlyn får större ansvar då hon går in som regent då hennes mamma är sjuk och pappa kungen är vid moderns sida. Urvalet pågår och nu är det sex friare kvar. Eadlyn tycker om dem alla och alla har de något som tilltalar eller kompletterar henne själv. Vem ska hon välja? Blir det Kile som funnits i hennes närhet hela livet eller den alltid glada Henri som övar på sin engelska men har en bit kvar? Eller blir det någon av de andra friarna? Eller någon helt annan?

Efter att ha läst alla fem böckerna i serien kan jag säga att jag tycker bäst om de första tre. Jag gillar de två sista också, ska jag säga, men jag saknar det lite smådystopiska som finns i de första böckerna. Där får man lite mer än ett bachelor-avsnitt. Där är det mer av samhällskritik över hur landet styrs och även om det har förändrats genom böckerna till det bättre blir det lite väl ytligt i fjärde och femte boken där mycket av folks missnöje riktas mot Eadlyn.