Söndag igen. I dag blir barnen hämtade av farmor, för att vara en vecka på landet när det är höstlov. Eller läslov som jag föredrar att säga till min sons förtret. I år fick han inte med sig något läsbingo från skolan så jag knåpade ihop ett själv och det ska bli intressant att se om han har läst åtminstone något när jag kommer till landet nästa helg. Jag håller tummarna.
Utan barn kommer det kanske bli mer läsning i veckan men det återstår att se. Tänkte i alla fall fortsätta den här söndagen med en smakbit. Den här veckan är det Flukten fra virkeligheten som håller i smakbitarna där vi delar med oss av vad vi läser men utan några spoilers.
Nu i veckan har jag inte läst särskilt mycket så jag håller fortfarande på med tegelstenen Älskade syster av Joyce Carol Oates som jag hade med i förra veckans smakebit. Men det är förstås inte den enda bok jag läser för tillfället, för min vana trogen så har jag förstås flera böcker som jag läser parallellt och den här veckan kommer smakbiten ur boken Domaren av Ian McEvan.
Hon gav sig ut på sin vanliga väg från Gray’s Inn Square till The Royal Courts of Justice och gjorde sitt bästa för att inte tänka alls. I ena handen bar hon portföljen, i den andra ett uppfällt paraply. Ljuset var tungsint grönt och stadsluften var sval mot kinden. Hon gick ut genom huvudentrén och undvek kallprat genom att nicka kort åt den vänlige portvakten John. Hon hoppades att hon inte alltför mycket liknade en kvinna i kris. Hon undvek att tänka på situationen hon befann sig i genom att för sitt inre öra spela upp ett stycke hon kunde utantill. Genom rusningstrafikens brus hörde hon sitt ideala jag, pianisten hon aldrig skulle kunna bli, som helt felfritt framförde Bachs andra partita. (sid 57)