Debutbok, Mord och sånt där spännande

Fyrmästarens dotter

Titel: Fyrmästarens dotter

Författare: Ann Rosman

Förlag: Pontopocket 2012  (Damm förlag 2009)

Jag är hyfsat nöjd med mig själv som redan årets första vecka läst en av mina tolv särskilt utvalda hyllvärmare. Klapp på axeln och folkets jubel!

Fyrmästarens dotter är Ann Rosmans debutbok och även första boken om Karin Adler vid Marstrandspolisen. 2016 läste jag andra boken i serien, Själakistan, det där med ordningen är jag inte så noga med när det gäller deckare och ibland funkar det och ibland funkar det inte. Har inte några särskilda minnen av den boken så det gick väl smärtfritt skulle jag tro.

I Fyrmästarens dotter hittas kvarlevorna av en man inmurad i en matkällare i fyrmästarbostaden som håller på att rustas upp. Karin Adler får hand om utredningen och då hennes ordinarie kollega är sjuk i utredningens inledning får hon Folke som partner. Folke är inte bara polis utan även språkpolis och han går henne på nerverna. Privatlivet är inte heller på topp.

Jag tycker att många av karaktärerna i boken kändes överdrivna och övertydliga och texten hade vunnit mycket på om det hade tonats ned litegrann. Istället för att få det inbankat att Folke är SPRÅKPOLIS med hur många exempel på det som helst kunde det räckt med betydligt färre. Detsamma gäller karaktären Siri, där det gång på gång på gång radas upp exempel på hennes mindre trevliga personlighet. Karin själv ältar och ältar sitt förhållande (kändes det som) och gnäller på mannen som inte har bytt jobb (typ) för hennes skull, utan fortfarande jobbar skift (jobbar på en båt borta sex veckor i sträck och sedan hemma lika många veckor). Karin verkar inte som en sådär superrolig person att hänga med.

Det är en helt okej bok med väldigt många karaktärer att hålla reda på och just det var jag ibland tvungen att fundera på en extragång. Ni vet sådär, ”vänta nu, vem var det här? Var det han som var släkt med den… eller?”

Boken är tillräckligt bra och spännande för att jag som läsare vill läsa vidare trots att det ganska tidigt framkommer både vem den döde är och (delvis) vem som är mördaren och varför men historien spårar ur lite på slutet tycker jag nog ändå. Det blir liksom bara lite för mycket av det hela.

Men ja, helt okej bok ändå…

Annonser
Standard

En reaktion på ”Fyrmästarens dotter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s