Noveller

Förvandlingen

Titel: Förvandlingen & Den sanningssökande hunden

Författare: Franz Kafka

Översättare: Caleb J. Andersson & Karl Vennberg

Förlag: Albert Bonniers Förlag i samarbete med Expressen (2007)

Den här boken är med på min lista över tolv böcker jag tänkt läsa i år. När jag valde ut tolv böcker ville jag ha en blandning av genrer och omfång och det här var en tunn bok. När jag nu slutligen bestämde mig för att läsa boken upptäckte jag att det var två noveller i boken, jag som trodde att det enbart var Förvandlingen. Jaja, två noveller går väl smidigt och lätt att läsa, tänkte jag.

Jag har tidigare läst Slottet och Processen, samt några noveller av Kafka men det var många år sedan. Minns att jag gillade Slottet.

Förvandlingen gillar jag också. Jag älskar inledningen.

När Gregor Samsa en morgon vaknade ur sina oroliga drömmar fann han sig förvandlad till en stor skalbagge. Han låg på rygg – den hade blivit hård som pansar – och när han lyfte en smula på huvudet kunde han se sin kullriga bruna mage, randad på tvären av bågformiga valkar, från vars välvning täcket just höll på att glida ner. Hans många smala ben, beklagligt spinkiga i jämförelse med hans fyllighet i övrigt, flimrade hjälplöst för ögonen på honom.

Mycket blir svårt när man är en skalbagge. Att arbeta till exempel. Och familjen som han försörjt är inte särskilt förtjusta. Hans syster är väl den som från början är vänligast inställd och försöker ge Gregor mat han tycker om och städar hans rum men snart börjar hon tröttna.

Det är en intressant berättelse som man säkert kan tolka på flera olika sätt och som väcker tankar. Vem är väl jag om jag inte har något att bidra med till familjen eller samhällets nytta? Är det egentligen någon som kommer sakna mig när jag dör?

Den sanningssökande hunden då? Nej, den gillade jag faktiskt inte alls. Det är möjligt att jag var för ofokuserad när jag läste den men nej, den var rätt svårläst. Långa meningar och dravel, dravel, dravel. Jag kom på mig själv flera gånger efter att ha läst en bit ”öh, vad har jag har läst egentligen?” och fått backa tillbaka och läsa om (tills jag struntade i det). Nej, den var inte för mig, helt enkelt.

Första två meningarna i novellen:

Hur har inte mitt liv förändrat sig, utan att dock förändra sig i grunden! När jag nu tänker tillbaka och drar mig till minnes den tid då jag ännu levde bland hundarna, deltog i allt som angår dem, en hund bland hundar, finner jag vid närmare eftertanke att det sedan länge fanns något som inte stämde i detta, en sjuk punkt; jag minns att ett lätt obehag kom över mig mitt i de högtidligaste sammanhang, ja att ofta till och med i den förtroliga kretsen, nej inte ofta utan mycket ofta, blotta anblicken av en hund som jag tyckte om, blotta anblicken, för mig på något sätt ny och oväntad, gjorde mig förvirrad, skrämd, hjälplös, ja förtvivlad.

 

För att sammanfatta; Förvandlingen var toppen men Den sanningssökande hunden botten.

Standard

2 reaktioner på ”Förvandlingen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s