Råttkungen

Titel: Råttkungen

Författare: Pascal Engman

Förlag: Bookmark (2019)

I Råttkungen sker ett antal kvinnomord som visar sig ha någonting gemensamt. Vanessa Frank inser i sista stund att något större är på gång. Någon eller några hatar kvinnor väldigt mycket och är beredda att visa det också.

Nicolas är med även i denna bok och hans unga granne som inte har det så lätt är en ny karaktär som jag tyckte om. En annan som är ny är journalisten Jasmina. Hon är både ny på jobbet och ny i stan och inser att en misstänkt mördare är oskyldig till just det brottet men ska hon berätta det?

Ibland är mitt val av böcker inte så komplicerat, eller det är det väl oftast inte – jag börjar om. Ibland är det lättare än andra gånger att säga varför jag väljer att läsa en bok. Råttkungen blev jag nyfiken på när jag läste att det sker ett mord i Täby i boken. Eftersom jag är uppvuxen i Täby lockade det mig. Då Råttkungen var andra boken i serien om Vanessa Frank var jag förstås tvungen att läsa Eldslandet, den första boken också.

Det var inte bara Täby som lockade till läsning. Boken handlar om fenomenet incels som jag tycker är skrämmande men fascinerande. Vill man få en inblick i hur dessa incel-män tänker kan man gå in på flashback och läsa en uppsjö av trådar. Att vi alla människor är olika har jag sedan många år förstås insett men ändå häpnar jag ibland. Eller inte ibland. Mer eller mindre varje dag.

Både Eldslandet och Råttkungen var spännande och bra böcker men Eldslandet var nog snäppet mer spännande.

Just nu läser jag…

• Familjen Bridgerton – Ett minnesvärt frieri av Julia Quinn

Det är aldrig fel med romance och det passade extra bra att läsa ute i hammocken innan åskan och regnet kom.

Jag har även börjat på Goda omen av Terry Pratchett och Neil Gaiman men vet inte om jag är på humör för den boken just nu. Den känns så pratigt tramsig. Men, men, får se.

Efter Bridgerton blir det nog Rött, vitt & kungligt blått av McQuiston eller Det nionde sällskapet av Bardugo.

Eldslandet

Titel: Eldslandet

Författare: Pascal Engman

Förlag: Piratförlaget (2018)

Spännande, spännande, spännande!

Vanessa Frank har kört rattfull och väntar på besked om hon får behålla jobbet som polisinspektör eller inte men under tiden som hon är avstängd hamnar hon ändå mitt i en utredning – såklart. Rika affärsmän blir kidnappade för i sammanhanget småpotatis och det försvinner asylsökande och ungdomar som lever på gatorna utan att någon verkar bry sig. En nyhet som gillas av sydamerikanska ”maffian” som bedriver ett sjukhus dit mindre nogräknade människor kommer för att få nya organ.

Eldslandet var en mycket välskriven bladvändare med karaktärer som tilltalade mig. Jag uppskattar Vanessa Franks krassa och raka syn på livet och jag gillade Nicolas men oklarare varför jag gjorde det. Men en godhjärtad hjälte som hamnat lite snett men som gör rätt – vad finns egentligen att inte gilla?

Jag vet att jag har skrivit det förr någon gång, jag gillar när böcker lär mig någonting, får mig att söka mig vidare och läsa mer om något eller bara får mig att googla lite. Det fick Eldslandet mig att göra. Paul Schäfer och Colonia Dignidad var okända för mig.

Eldslandet är första boken med polisinspektören Vanessa Frank och det här är en serie jag mycket troligt kommer fortsätta att läsa, bara jag hänger med när det kommer nya böcker. Den andra boken, Råttfångaren, har jag redan läst och jag ser fram mot nästa bok.

En smakebit på söndag – Eldslandet

Vi är på landet. Det regnar och det regnar. Då är det tur att jag har böcker att läsa! I går läste jag ut Bella Ellis bok Systrarna på heden och nu läser jag Pascal Engmans bok Eldslandet. Jag har läst en femtedel och jag tycker om den så här långt. Jag uppskattar att polisinspektören Vanessa Frank är en medelålders frånskild kvinna utan barn och jag gillar hennes krassa rakhet.

Nu tar jag mig en paus i läsandet och delar med mig av en smakbit. Vanessa Frank har kört rattfull och måste nu gå till en terapeut medan det ska fattas beslut om hon ska få behålla jobbet eller ej. Citatet kommer från sida 18.

 

”Du har trappat upp?”

”Ja. Jag sitter hemma om dagarna istället för att arbeta. Och eftersom jag inte vill dö ensam så har jag skaffat Tinder, dejtingappen, om du är bekant med den?”

”Jag har läst om den.”

”Två, ibland tre, kvällar i veckan sitter jag mittemot skalliga medelålders män och hör dem berätta om sina ointressanta liv medan de hoppas att jag ska ta hem dem och ge dem ett barmhärtighetsknull. Och när jag sitter där är jag så uttråkad att jag dricker stora mängder sprit för att bedöva mig.”

 

Fler smakbitar finns den här veckan hos Mari med bloggen Flukten fra virkeligheten.

 

Helgfrågan v. 27

Den här veckan undrar Mia om vi har gjort någon Tbr för sommaren.

Vi åkte till landet igår och då var det såklart en del böcker som fick följa med även om alla kanske inte blir lästa. Det är bland det roligaste och trevligaste – att botanisera i bokhyllan och fundera på vad jag kan tänkas vilja läsa. Biblioteksböcker kommer förstås med också.

• Morgon i Jenin av Susan Abulhawa
• Gileads döttrar av Margaret Atwood
• Eldslandet av Pascal Engman
• Råttkungen av Pascal Engman
• Vända hem av Yaa Gyasi
• Vi är Orlando av Johan Hilton
• Djungelboken av Rudyard Kipling
• Små eldar överallt av Celeste Ng
• Goda omen av Terry Pratchett & Neil Gaiman
• Två systrar av Åsne Seierstad
• Jag säger det ni tänker av Curtis Sittenfeld
• 242 (samlade krönikor) av Fredrik Strage

Förutom dessa böcker har jag några reservationer på biblioteket som väntar. Eftersom karlen inte har semester än blir det han som får ta med sig dem när han kommer till landet nästa helg – om böckerna har hunnit komma då förstås!

Nu ska jag kika runt på bokbloggar och då blir väl listan på böcker jag vill läsa än längre. Fler svar på Helgfrågan hittar du hos Mias bokhörna.

Läst i juni

• Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins (Bonnier Carlsen)
• Döden och andra lyckliga slut av Melanie Cantor (Printz Publishing)
• Ett hål om dagen av Louis Sachar (B. Wahlströms)
• Beröringen av Gustav Tegby (Rabén & Sjögren)
• Nickelpojkarna av Colson Whitehead (Albert Bonniers Förlag)
• I sommar blir det nog bättre av Sisko Savonlahti (Norstedts)
• Sverige – En (o)besvarad kärlekshistoria red. Lejla Hastor & Nivin Yosef (W & W)
• Frågor jag fått om förintelsen av Hédi Fried (Natur & Kultur)

Okej, läslusten har infunnit sig igen vilket jag förstås tycker är jätteskönt. För vad är väl en sommar utan böcker?

Balladen om sångfåglar och ormar var jag helt enkelt tvungen att köpa när läslusten trängde sig på. Den utspelar sig 64 år före Hungerspelen-trilogin och vi får följa C. Snow (presidenten i trilogin) som ung 18-åring då han är mentor åt en tjej från distrikt 12 som är med i hungerspelen. Det var en riktig bladvändare den här boken också även om jag kanske gillar trilogin mer.

Döden och andra lyckliga slut var en okej bok för stunden men kanske inte en bok jag kommer minnas särskilt länge. Ganska fånig faktiskt. Huvudkaraktären som jag glömt namnet på får reda på att hon är dödssjuk och då skriver hon brev till tre personer som hon vill säga några sista ord till/göra upp med; sin förra man, sin syster och ett ex.

Ett hål om dagen tyckte jag mycket om och jag kan förstå att det är lite av en modern klassiker. Den unge killen Stanley Yelnats blir oskyldigt dömd och kommer till Camp Green Lake där han (och alla andra pojkar som är där) varje dag måste gräva ett hål i öknen och om de hittar något intressant ska det visas upp – och då kan den som gjort fyndet få resten av dagen ledig.

Beröringen av Gustav Tegby var inte riktigt som jag hade trott att den skulle vara och jag vet inte riktigt om det var positivt eller inte. Det var i alla fall en spännande bok. Om Elin som levt isolerad med sin pappa hela livet eftersom hon har en sjukdom (eller förbannelse) som gör att andra människor dör om hon rör vid dem eller de rör henne och sedan är mer än 30 (?) meter från henne.

Nickelpojkarna har jag sett fram emot att läsa länge och nu blev det äntligen av. Jag gillade Den underjordiska järnvägen och Nickelpojkarna är minst lika bra. Utspelar sig främst under 1960-talet. Gemensamt med Ett hål om dagen, en pojke blir dömd för ett brott han inte begått och det får hemska konsekvenser.

I sommar blir det nog bättre gillade jag även om det förmodligen inte är en bok som jag kommer att tänka tillbaka på. Jag gillade det raka berättarspråket och även om det är ältande över en gammal kärlek och jobb som inte blir av så känns det ganska bra ändå, livet (och boken).

Sverige – En (o)besvarad kärlekshistoria var intressant. Flera kvinnor som har rötter i andra länder men som i många fall är uppväxta i Sverige berättar om sitt förhållande till Sverige och om den ständiga frågan ”Men, var kommer du ifrån, egentligen?”

Frågor jag fått om förintelsen har jag också tänkt läsa sedan den kom men det var först nu det blev av. Kände väl inte att det var något nytt jag fick reda på men boken var skriven med ett bra och rakt språk och tilltal och jag tänker mig att målgruppen för boken är ganska bred – från ungdomar till vuxna.