Barnboksfemman, Bilderböcker

Barnboksfemman

Carola med Barnboksbloggen har varje vecka en barnboksfemma med olika teman. Det var länge sedan jag var med men den här gången hakar jag på. Den här gången skriver Carola:

I denna barnboksfemma är temat karaktärer, så därför skulle jag vilja att ni tipsar om barnböcker som innehåller karaktärer som du verkligen gillar. 

Jag tänkte att jag ska lämna både Astrid Lindgrens böcker och Harry Potter-böckerna utanför annars skulle det bli alldeles för marigt att välja enbart fem karaktärer.

  1. Alla böcker om Mamma Mu – jag tycker extramycket om Kråkan
  2. Alla böcker om Pettson – Findus har jag alltid tyckt om men med åren uppskattar jag även Pettson mer och mer
  3. Nalle Puh är full med karaktärer jag tycker om – vem jag gillar mest är en fråga om dagsform! Nalle Puh tycker jag mer om nu som vuxen än vad jag gjorde som barn.
  4. Pip-Larssons Lilla O & Klåfingerdagen – Lilla O förstås favoriten!
  5. Böckerna om Alfons Åberg – Jag gillar pappa Åberg

Bonus! Lilla My och resten av figurerna i Mumin-böckerna är alla ganska charmiga…

Annonser
Standard
Barnboksfemman

Barnboksfemman

Den här veckan har Carola med Barnboksbloggen kommit på en klurig fråga till Barnboksfemman.

Böcker med kärlek som tema finns det ju jättemånga av när det handlar om böcker för tonåringar och ungdomar. Men till barn då? I denna veckas barnboksfemma vill jag att ni listar böcker som handlar om kärlek för de yngre barnen.

Kärlekboken av Pernilla Stalfelt är den första boken jag kommer att tänka på. Det är en bok som undersöker temat kärlek precis som Stalfelts Bajsboken utforskar bajs. Från förskoleåldern och uppåt!

Böckerna om Sune av Sören Olsson och Anders Jacobsson. Sune är en riktig tjejtjusare så flera böcker om honom handlar om kärlek. Sune passar bra för barn i lågstadiet.

I mellanstadiet kanske böckerna om Bert passar bättre och Bert är förstås också kär i bland. Tror första kärleken hette Nadja…

Det får räcka för denna gång. Skralt med tips, jag vet.

Standard
Barnboksfemman, Bilderböcker, Ungdomsbok

Barnboksfemman

Barnboksbloggen har saknat en veckoutmaning som fokuserar på barn- och ungdomsböcker och har därför börjat med Barnboksfemman. Varje vecka presenterar Carola ett tema som man ska välja fem passande böcker till. Den här veckan är temat SORG.

Ett inte alldeles lätt tema att komma på böcker till men i veckans tematrio hade jag med två böcker som kan slinka in under temat sorg. Den mycket fina bilderboken Stjärnenatt och Det blåser på månen. Den senare boken vill jag minnas som mest rolig och spännande men det finns en händelse i boken som fick mina ögon att rinna när jag läste den som barn (och säkert vid omläsningen också).

Sedan kommer jag förstås att tänka på Astrid Lindgren. Det skulle säkert gå att knåpa ihop en lista med fem böcker av henne som alla kan innehålla en del sorgsna inslag men den jag tänker på i första hand blir Mio, min mio. Jag har inte läst den sedan jag var barn men då läste jag den å andra sidan många gånger.

I högstadiet fick vi läsa Sotarpojken av Lisa Tetzner. Jag minns egentligen inte så mycket av boken men jag minns att den var väldigt gripande liksom Onkel Toms stuga. Båda böckerna räknas väl som klassiker och den första handlar om sotarpojkar i Milano och deras tunga slit. ”Den här boken är jättebra!” har jag skrivit i den i alla fall och jag får väl lita på mig själv som ung. Onkel Toms stuga handlar om slaveri i Amerika, Onkel Toms liv som slav. Den har jag inte heller läst sedan jag var barn men den boken tyckte jag om och det var förmodligen den första bok jag läste som behandlade slaveri som ämne.

Jag minns också att jag läste många böcker av Peter Pohl och Michelle Magorian och det var ofta berättelser som fick tårar att rinna. Janne, min vän och Vi kallar honom Anna av Peter Pohl och Godnatt Mister Tom av Magorian för att nämna några starka berättelser.

Några fina bilderboksböcker som är sorgliga är Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm  (Augustpriset i barn- och ungdomsklassen 2002), Sotis – en alldeles sann historia och Den långa, långa resan av Ilon Wikland (den senare skriven av Rose Lagercrantz). I de två första böckerna är det husdjur som dör och Den långa, långa resan handlar om Ilon Wikland själv som kom som flyktingbarn till Sverige och är tyvärr fortfarande en väldigt aktuell bok.

Det får bli mina bidrag till veckans Barnboksfemma.

 

 

Standard
Barnboksfemman, Börja läsa/lätt att läsa

Barnboksfemman – eller trean

Det finns en hel del veckovis återkommande bokutmaningar, har Barnboksbloggen noterat men ingen som fokuserar på barn- och ungdomslitteratur. Därför har Carola nu skapat Barnboksfemman där hon varje vecka presenterar ett tema som man ska välja fem barn- eller ungdomsböcker man förknippar med det temat. Mycket bra initiativ tycker jag. Jag hoppas att jag kommer att få många tips!

Den här veckan är temat lättläst. Nämn fem barn- eller ungdomsböcker som du förknippar med detta tema lyder uppmaningen för den här veckan.

  1. Ja, det som först poppar upp som gubben i lådan är böckerna om Riddarskolan. En serie lättlästa böcker av Magnus Ljunggren och Mats Vänehem (bild). I Riddarskolan får vi följa med Egon, Fiona och Urban på olika äventyr. Rekommenderas till alla barn som gillar riddare och äventyr. Jag skulle kunna göra en lista med fem böcker från den serien men det kanske inte är så roligt.
  2. Just nu läser Viggo en bok som inte är en bok om Riddarskolan (kors i taket!) utan en bok i Hjälp!-serien, lättlästa böcker av Jo Salmson och Jimmy Wallin (bild) som handlar om en lågstadieklass. Den bok Viggo läser heter Hjälp! Ett spökhus! och är visst den femte boken i serien och varken han eller jag har läst någon annan av dem så kan inte säga så mycket om serien i helhet. Ges liksom Riddarskolan ut av Bonnier Carlsen.
  3. Min egen kära gamla läsebok från när det var jag som skulle lära mig att läsa i skolan, Första Läseboken. En del av verserna till alfabetet sitter som berget. Tack till Lennart Hellsing!

                        Aa

                       Amiralen Ankarlund han är både stor och rund.

                      Genom havets våta dimma måste amiralen simma

                      när hans skuta gick på grund.

Den här gången blev det en Barnbokstrea men jag hoppas att Viggo fortsätter läsa så att jag får mer och bättre koll. När han kommit längre med sin läsning kan han förhoppningsvis läsa böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå själv. Än så länge är det nog lite för mycket text för att han ska känna lust till det men annars ser jag den serien som ganska lättläst då det är många bilder och stor text.

Standard