En smakebit på söndag – Eldslandet

Vi är på landet. Det regnar och det regnar. Då är det tur att jag har böcker att läsa! I går läste jag ut Bella Ellis bok Systrarna på heden och nu läser jag Pascal Engmans bok Eldslandet. Jag har läst en femtedel och jag tycker om den så här långt. Jag uppskattar att polisinspektören Vanessa Frank är en medelålders frånskild kvinna utan barn och jag gillar hennes krassa rakhet.

Nu tar jag mig en paus i läsandet och delar med mig av en smakbit. Vanessa Frank har kört rattfull och måste nu gå till en terapeut medan det ska fattas beslut om hon ska få behålla jobbet eller ej. Citatet kommer från sida 18.

 

”Du har trappat upp?”

”Ja. Jag sitter hemma om dagarna istället för att arbeta. Och eftersom jag inte vill dö ensam så har jag skaffat Tinder, dejtingappen, om du är bekant med den?”

”Jag har läst om den.”

”Två, ibland tre, kvällar i veckan sitter jag mittemot skalliga medelålders män och hör dem berätta om sina ointressanta liv medan de hoppas att jag ska ta hem dem och ge dem ett barmhärtighetsknull. Och när jag sitter där är jag så uttråkad att jag dricker stora mängder sprit för att bedöva mig.”

 

Fler smakbitar finns den här veckan hos Mari med bloggen Flukten fra virkeligheten.

 

En smakebit på söndag

Jag har precis satt mig till rätta i läsfåtöljen med en kopp kaffe och tänkte innan jag plockar upp boken jag precis börjat på att jag ska vara med på söndagens smakbit igen. Det var länge sedan. När jag inte läser böcker är jag inte aktiv i bloggvärlden för fem öre, kanske är det dumt, kanske är det lättare att börja läsa igen när man får så många tips på intressanta böcker på andra bloggar men jag fungerar väl inte så. När jag inte är en läsare kopplar jag bort allt som handlar om böcker och läsning. Men nu tror jag att min långvariga lässvacka börjat släppa så jag är försiktigt positiv!

Den här veckan är det Astrid Terese med bloggen Betraktninger – tanker om bøker som håller i smakbitarna. Smakbitar ur böcker vi läser men utan spoilers förstås.

Min smakbit kommer från sida 55 ur boken Beröringen av Gustav Tegby.

Elin har levt isolerad från omvärlden eftersom alla hon kommer i beröring med dör om de kommer för långt bort från henne. Enligt hennes pappa då.

När terminsstarten väl närmar sig får jag givetvis panik. Jag klarar ju inte ens av att följa med Marjan och handla, hur tänkte jag att det här ska funka egentligen? Morgonen den nionde januari vaknar jag halv fem med en betongklump ångest i magen. Jag vet inte om jag är mest rädd för att råka döda mina nya klasskompisar eller för att prata med dem.

Jag har inte hunnit så långt i boken men så här långt gillar jag den.

En smakebit på söndag

Tänk att det redan är söndag igen! Söndagar brukar gå lite i slöhetens tecken hemma hos oss och lite så har dagen börjat. Sovmorgon och en sen frukost har åtföljts av läsning och nu tänkte jag blogga en stund innan det är dags för sen lunch. I eftermiddag ska jag till en kompis och fika och diskutera skolor. Våra söner går i samma klass och efter den här terminen är det dags att byta skola.

I dag är det Astrid Terese med bloggen Betraktninger – tanker om bøker som håller i smakbitarna.

Jag läser tredje boken av Philip Pullmans trilogi om Den mörka materian men jag läser andra böcker parallellt och min smakbit kommer från boken Popmusik rimmar på politik av Anna Charlotta Gunnarson.

2013 kom Sofia Jannoks uppföljare ”Áhpi”, med tydligare politiska texter än någonsin, bland annat formade av de känslor som vällde över henne då hon hittade foton på sina egna förfäder i rasbiologiska arkiv, med tabeller över tvångsdokumenterade samers skallmått. Spåren ”Jávrrit Juiget” och ”1922” skildrar gamla släktingar och deras förhållande till såväl rennäringen som jojken, den ljudande minneskonst som många förr tvingades ägna sig åt i lönndom på grund av risken för straff. Jojken var bötesbelagd i Sverige ända in på 1950-talet. (s. 52-53)

En smakebit på söndag

Årets första söndag har gått i lugnets tecken. Jag sov länge och åt en sen frukost framför en dokumentärserie om Donald Trump som jag hittade på SVTplay. Har tänkt se fler dokumentärer i år precis som jag har förhoppning att läsa lite mer nonfiction också.

Sedan var det lite tvätt och lite plock och lite läsning och nu har jag sjunkit ned i läsfåtöljen och tänkte ägna mig åt lite bloggande för en stund. I dag är det hos Mari med bloggen Flukten fra virkeligheten som vi hittar alla smakbitar.

Min smakbit kommer ur Philip Pullmans bok Den skarpa eggen, som är andra boken i trilogin Den mörka materian.

Lyra tog ivrigt tillbaka alethiometern och skruvade på knapparna. Hon kunde känna hur tanken sträckte sig efter de rätta bilderna redan innan visarna pekade på dem och hon kände hur den långa visaren började svara med en ryckning. När den började snurra runt skivan följde hon den med blicken, vaksamt, beräknande, och följde den längs den långa kedjan av innebörder ända ned till den nivå där sanningen fanns. (s. 91)

 

En smakebit på söndag – Is

Vi kom hem från landet i går och i dag har jag varit en sväng till centrum för att kolla in mellandagsrean. Jag kom hem med en familjealmanacka och en kalender och sen råkade jag köpa några böcker på Stadsmissionen innan jag var in på biblioteket och också lånade böcker. Ingenting från någon rea.

Men nu är det skönt att vara hemma och jag har både en kopp kaffe och en liten chokladbit att avnjuta till bloggandet och läsandet. Jag tänkte börja med att dela med mig av en smakbit. Det var länge sen men det gäller att avsluta året med stil!

Den här veckan är det Astrid Terese som håller i smakbitarna. Vi bjussar på utdrag ur böckerna vi läser för att på så sätt kanske ge och få lite boktips.

Jag läser boken Is av Anna Kavan och utdraget kommer från kapitel 3, sida 36:

MED resväskan i hand gick jag in i staden. Tystnad tvingade sig på. Ingenting rörde sig. Förödelsen var ännu större än vad man hade sett från båten. Inte en byggnad var hel. Spillror låg i högar på tomma husgrunder. Murar hade rasat; trappor ledde upp och tog slut mitt i tomma luften; valv öppnade sig mot gapande kratrar. Man hade inte gjort mycket för att reparera denna totala ödeläggelse. Bara huvudgatorna var fria från bråte, resten var utraderat. 

En smakebit på söndag – Mirakelverkstaden

Det har verkligen varit varmt i dag. Vi var ute och gick i skogen och hade picknick vid en sjö – men vi badade inte. Sedan slocknade jag när vi kom hem, jag och värme är inte fullt kompatibla alla gånger. Nu har jag piggnat på mig och tänkte blogga och surfa runt på andras bloggar en stund.

Om söndagarna brukar det vankas smakbitar då bokbloggar bjuder lite på böckerna som vi läser. Den här veckan är det Astrid Terese med bloggen Betraktninger – tanker om bøker som håller i smakbitarna.

Min smakbit kommer från sida 32-33 ur boken Mirakelverkstaden av Valérie Tong Cuong. En av huvudpersonerna är lärare och det är inte riktigt hennes dag, i dag.

På översta trappsteget stod Zébranski och väntade med armarna i kors och såg auktoritär ut. Jag vet inte vad som tog åt mig, om det var ett ljudlöst raseriutbrott, ren dårskap eller en okontrollerbar drift, självklart var det han igen, den slyngeln, han hade säkert gått och gnällt för mamma och pappa, skvallrat om att vi bara hunnit med en tredjedel av kursplanen och påstått att i den takten skulle ingen få sina avgångsbetyg, vem vet, han kanske till och med hade bett att få byta lärare å kamraternas vägnar, han hade ofta hotat att göra det, så är det, va, Zébranski, du vill att jag får sparken, du vill att jag skickas tillbaka till lågstadiet?

Min hand for ut av sig själv i samma ögonblick som jag satte foten på trappavsatsen, jag gav honom en kraftig örfil, den örfil som rymde de hundratals tidigare slag som jag hållit tillbaka alldeles för länge, och jag såg hur han vinglade till, de spinkiga benen for upp i luften och med huvudet före och hårtestarna flygande dråsade han nerför trappan, trappsteg för trappsteg som en studsboll, med ett gällt skrik, och landade framför rektorns fötter.

En smakebit på söndag – Den förtrollade mässingsknoppen

Söndag, söndag, söndag. Jag vaknade tidigt i morse. Det är smått irriterande att jag inte kan sova länge om mornarna när jag är ledig och kan. Fastän kvällarna blir sena under lediga dagar vaknar jag ändå tidigt, vilket förstås medför att efter halva dagen är jag slut och behöver ta mig en siesta. Samtidigt är det lite skönt att vara uppe tidigt och den här morgonen såg jag dokumentären Raggarjävlar när jag åt frukost.

Nu börjar resten av familjen vakna och lagom till kaffeslurk nummer två tänkte jag passa på att bjuda på en smakbit. Den här veckan är det Mari med bloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna och enda regeln är inga spoilers.

Jag håller fortfarande på med förra veckans smakbitsbok Vid avgrunden av Gitta Sereny men jag läser andra böcker parallellt. I dag tänkte jag läsa, eller i alla fall påbörja en barnbok som jag tyckte om när jag var barn. Den förtrollade mässingsknoppen av Mary Norton. Det är en gammal bok, kom på engelska 1965 och min bok är från 1979. På baksidestexten står bland annat:

Ingen hade kunnat ana att den prydliga fröken Price i grannhuset brukade rida på ett kvastskaft på nätterna eller att hon hade ett helt rum fullt med fladdermusvingar, förgiftad draklever och annat man behöver för att trolla.

Och så en smakbit ur boken:

Du känner säkert någon som ser ut som fröken Price. Hon bar alltid grå dräkt, och kring den långa magra halsen hade hon en storblommig sidenscarf. Näsan var lång och spetsig, och hon hade mycket rena, skära händer. Hon cyklade alltid omkring på en hög cykel med en korg på styret, och hon hälsade på sjuka och gav spellektioner. Hon bodde i ett prydligt litet hus på andra sidan vägen som gick utmed faster Beatrices trädgård, och barnen hälsade alltid mycket artigt på henne, fast de inte kände henne. I hela byn fanns det ingen som såg så förnäm ut som fröken Price. (s. 9-10)

 

En smakebit på söndag – Vid avgrunden

Vilken härlig söndag det har varit! Vi passade på att ta en cykelpromenad och hade picknick innan det var dags för Lilly att gå på kalas.

Jag har suttit på balkongen och läst boken jag tänkte dela med mig av i dag. Det kändes faktiskt lite konstigt att sitta och ha det så bra och samtidigt läsa om något så fasansfullt. Min smakbit kommer från sida 86 i boken Vid avgrunden av Gitta Sereny. I boken intervjuas Franz Stangl, en av ledarna för förintelselägren under andra världskriget, och andra, för att försöka förstå hur människor kan förmås till så hemska handlingar.

Frågan om dödshjälpsprogrammets roll som en förberedelse till förintelsen av judarna och om hur människorna som var involverade i båda dessa verksamheter utvaldes har aldrig blivit ordentligt utredd.

Jag menar att detta är en ytterst viktig fråga när man vill bedöma de enskilda individernas ansvar och det var främst för att diskutera detta problem som jag sökte upp Dieter Allers. 

När andra världskriget bröt ut arbetade den unge juristen Allers på inrikesdepartementets utbildningsavdelning. När han mobiliserades skickades han till Polen som sergeant, med uppgift att utbilda rekryter. ” Meningen var att jag skulle ha gått på officersutbildning”, sa han, ”men i november 1940 stötte min mor på Werner Blankenburg på gatan i Berlin. När hon berättade vad jag gjorde sa han:’Det är ju befängt. Det finns ett arbetstillfälle för en jurist på min avdelning. Jag ska fixa in honom.’ Det var så jag hamnade på T4. När Brack och Blankenburg en månad senare informerade mig om mitt jobb”, fortsatte han, ”så betonade de särskilt att tjänsten var tidsbegränsad till ungefär ett halvår. Jag trodde att jag skulle tvingas dra på mig uniformen igen i juli eller augusti.”

”De talade naturligtvis om vad tjänsten gick ut på; vad hade ni för syn på den moraliska aspekten av uppgiften?”

”Vad mig anbelangade så var frågan om dödshjälp inte ny. Jag hade läst en hel del om problematiken. Herregud, den har ju diskuterats och varit på vippen att införas i århundraden. Det som var avsikten då har blivit totalt snedvridet sedan dess.”

Dödshjälpsprogrammet gick ut på att ge dödshjälp till mentalt sjuka och handikappade. Det var väldigt många som fick denna dödshjälp, med andra ord; avlivades för att de inte skulle belasta samhället men under förevändningen att det var av ”barmhärtighet”, deras liv var ju ändå inte meningsfulla. Det kan ses som en förberedelse till vad som komma skulle…

Den här veckan är det Astrid Terese med Betraktninger – tanker om bøker som håller i smakbitarna. Den enda regeln som gäller är inga spoilers!

 

En smakebit på söndag

I dag ska vi ha barnkalas och även om lite fix blev gjort i går sparades det mesta till dagen till ära. Så när morgonkaffet och frukosten är avklarad är det dags att ta itu med resten. Dammsuga är en så härlig sysselsättning som jag nästan inte kan få nog av. Det monotona oljudet och spänningen när det rasslar till – vad kan det ha varit som åkte in i dammsugaren där? Ja, tänk vad underbart!

Men först tänkte jag vara med och bjuda på en liten smakbit av vad jag läser just nu. Jag tyckte mycket om Angie Thomas förra bok; The Hate U Give. I den boken blev en svart kille skjuten av en polis och On The Come Up utspelar sig i samma stad. Boken handlar om sextonåriga Bri som vill bli rappare och hon känner att hon verkligen måste lyckas. Hennes mamma har precis blivit arbetslös och som före detta knarkare är det inte det lättaste att få ett nytt jobb.

Utdraget kommer från sida 60. Bri som säljer godis på skolan vill inte visa sin väska när hon blir kontrollerad i skolan. Hon blir nedbrottad på golvet av vakterna.

”You brought something in here, huh?” Long says. He wraps plastic around my wrists and pulls it tight. ”That’s why you didn’t want us to see it, huh? You li’l hoodlum! Where’s all that mouth you had yesterday?”
I can’t say a word.
He’s not a cop.
He doesn’t have a gun.
But I don’t wanna end up like that boy.
I want my mom.
I want my dad.
I wanna go home.

Fler smakbitar hittar ni den här söndagen hos Flukten fra virkeligheten. Ha en skön söndag och grattis till alla mammor på Mors Dag!

 

 

En smakebit på söndag

I dag är det Astrid Terese med bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker som håller i smakebiten då vi delar med oss av böckerna vi läser. Kanske får vi nya boktips!

Den här söndagen kommer jag mest att ägna mig åt det vanliga hemmafixandet och sedan blir det väl några timmar åt kurslitteraturen. Jag har på ”äldre dar” bestämt mig för att bli förskollärare och har nu avverkat första veckan på första kursen. Puh!

Jag hoppas förstås att jag ska hinna läsa för nöjes skull också men jag får väl se hur det blir – har jag ingen annan bok på gång så blir det väl kurslitteratur för hela slanten! Men det kan ju vara intressanta smakbitar det med, tänker jag. Den här veckan blir det dock ingen smakbit ur kurslitteraturen utan i stället väljer jag min smakbit ur boken Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han av Lena Ollmark och Per Gustavsson.

Tacksamt insåg dock Lilla Han att tvillingarna lämnat vardagsrummet. De måste ha tröttnat och gått för att bråka och slå ut tänder någon annanstans i huset. Lilla Han såg ut över böckerna som låg utspridda på golvet. Han började snabbt att ställa dem i ordning i bokhyllan och skulle just sätta sig ner med morfars spöklexikon i fåtöljen igen, då han hörde ett svagt gnisslande ljud från hallen. (sid 51)

Den förskräckliga historien om Lilla Hon gav jag till min son i julklapp och den har han nu nästan läst ut (han är en ganska motvillig läsare) och verkar tycka är ganska okej ändå eftersom han nu har lånat Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han på biblioteket. Eftersom jag är den jag är vill jag också läsa den här boken för att kunna prata om hans läsning. (Jobbig mamma!)