En smakebit på söndag, Roman

En smakebit på söndag – Mirakelverkstaden

Det har verkligen varit varmt i dag. Vi var ute och gick i skogen och hade picknick vid en sjö – men vi badade inte. Sedan slocknade jag när vi kom hem, jag och värme är inte fullt kompatibla alla gånger. Nu har jag piggnat på mig och tänkte blogga och surfa runt på andras bloggar en stund.

Om söndagarna brukar det vankas smakbitar då bokbloggar bjuder lite på böckerna som vi läser. Den här veckan är det Astrid Terese med bloggen Betraktninger – tanker om bøker som håller i smakbitarna.

Min smakbit kommer från sida 32-33 ur boken Mirakelverkstaden av Valérie Tong Cuong. En av huvudpersonerna är lärare och det är inte riktigt hennes dag, i dag.

På översta trappsteget stod Zébranski och väntade med armarna i kors och såg auktoritär ut. Jag vet inte vad som tog åt mig, om det var ett ljudlöst raseriutbrott, ren dårskap eller en okontrollerbar drift, självklart var det han igen, den slyngeln, han hade säkert gått och gnällt för mamma och pappa, skvallrat om att vi bara hunnit med en tredjedel av kursplanen och påstått att i den takten skulle ingen få sina avgångsbetyg, vem vet, han kanske till och med hade bett att få byta lärare å kamraternas vägnar, han hade ofta hotat att göra det, så är det, va, Zébranski, du vill att jag får sparken, du vill att jag skickas tillbaka till lågstadiet?

Min hand for ut av sig själv i samma ögonblick som jag satte foten på trappavsatsen, jag gav honom en kraftig örfil, den örfil som rymde de hundratals tidigare slag som jag hållit tillbaka alldeles för länge, och jag såg hur han vinglade till, de spinkiga benen for upp i luften och med huvudet före och hårtestarna flygande dråsade han nerför trappan, trappsteg för trappsteg som en studsboll, med ett gällt skrik, och landade framför rektorns fötter.

Annonser
Standard
En smakebit på söndag, Slukaråldern

En smakebit på söndag – Den förtrollade mässingsknoppen

Söndag, söndag, söndag. Jag vaknade tidigt i morse. Det är smått irriterande att jag inte kan sova länge om mornarna när jag är ledig och kan. Fastän kvällarna blir sena under lediga dagar vaknar jag ändå tidigt, vilket förstås medför att efter halva dagen är jag slut och behöver ta mig en siesta. Samtidigt är det lite skönt att vara uppe tidigt och den här morgonen såg jag dokumentären Raggarjävlar när jag åt frukost.

Nu börjar resten av familjen vakna och lagom till kaffeslurk nummer två tänkte jag passa på att bjuda på en smakbit. Den här veckan är det Mari med bloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna och enda regeln är inga spoilers.

Jag håller fortfarande på med förra veckans smakbitsbok Vid avgrunden av Gitta Sereny men jag läser andra böcker parallellt. I dag tänkte jag läsa, eller i alla fall påbörja en barnbok som jag tyckte om när jag var barn. Den förtrollade mässingsknoppen av Mary Norton. Det är en gammal bok, kom på engelska 1965 och min bok är från 1979. På baksidestexten står bland annat:

Ingen hade kunnat ana att den prydliga fröken Price i grannhuset brukade rida på ett kvastskaft på nätterna eller att hon hade ett helt rum fullt med fladdermusvingar, förgiftad draklever och annat man behöver för att trolla.

Och så en smakbit ur boken:

Du känner säkert någon som ser ut som fröken Price. Hon bar alltid grå dräkt, och kring den långa magra halsen hade hon en storblommig sidenscarf. Näsan var lång och spetsig, och hon hade mycket rena, skära händer. Hon cyklade alltid omkring på en hög cykel med en korg på styret, och hon hälsade på sjuka och gav spellektioner. Hon bodde i ett prydligt litet hus på andra sidan vägen som gick utmed faster Beatrices trädgård, och barnen hälsade alltid mycket artigt på henne, fast de inte kände henne. I hela byn fanns det ingen som såg så förnäm ut som fröken Price. (s. 9-10)

 

Standard
En smakebit på söndag, Historia, Memoarer/biografier, Samhälle

En smakebit på söndag – Vid avgrunden

Vilken härlig söndag det har varit! Vi passade på att ta en cykelpromenad och hade picknick innan det var dags för Lilly att gå på kalas.

Jag har suttit på balkongen och läst boken jag tänkte dela med mig av i dag. Det kändes faktiskt lite konstigt att sitta och ha det så bra och samtidigt läsa om något så fasansfullt. Min smakbit kommer från sida 86 i boken Vid avgrunden av Gitta Sereny. I boken intervjuas Franz Stangl, en av ledarna för förintelselägren under andra världskriget, och andra, för att försöka förstå hur människor kan förmås till så hemska handlingar.

Frågan om dödshjälpsprogrammets roll som en förberedelse till förintelsen av judarna och om hur människorna som var involverade i båda dessa verksamheter utvaldes har aldrig blivit ordentligt utredd.

Jag menar att detta är en ytterst viktig fråga när man vill bedöma de enskilda individernas ansvar och det var främst för att diskutera detta problem som jag sökte upp Dieter Allers. 

När andra världskriget bröt ut arbetade den unge juristen Allers på inrikesdepartementets utbildningsavdelning. När han mobiliserades skickades han till Polen som sergeant, med uppgift att utbilda rekryter. ” Meningen var att jag skulle ha gått på officersutbildning”, sa han, ”men i november 1940 stötte min mor på Werner Blankenburg på gatan i Berlin. När hon berättade vad jag gjorde sa han:’Det är ju befängt. Det finns ett arbetstillfälle för en jurist på min avdelning. Jag ska fixa in honom.’ Det var så jag hamnade på T4. När Brack och Blankenburg en månad senare informerade mig om mitt jobb”, fortsatte han, ”så betonade de särskilt att tjänsten var tidsbegränsad till ungefär ett halvår. Jag trodde att jag skulle tvingas dra på mig uniformen igen i juli eller augusti.”

”De talade naturligtvis om vad tjänsten gick ut på; vad hade ni för syn på den moraliska aspekten av uppgiften?”

”Vad mig anbelangade så var frågan om dödshjälp inte ny. Jag hade läst en hel del om problematiken. Herregud, den har ju diskuterats och varit på vippen att införas i århundraden. Det som var avsikten då har blivit totalt snedvridet sedan dess.”

Dödshjälpsprogrammet gick ut på att ge dödshjälp till mentalt sjuka och handikappade. Det var väldigt många som fick denna dödshjälp, med andra ord; avlivades för att de inte skulle belasta samhället men under förevändningen att det var av ”barmhärtighet”, deras liv var ju ändå inte meningsfulla. Det kan ses som en förberedelse till vad som komma skulle…

Den här veckan är det Astrid Terese med Betraktninger – tanker om bøker som håller i smakbitarna. Den enda regeln som gäller är inga spoilers!

 

Standard
En smakebit på söndag, In English please, Ungdomsbok

En smakebit på söndag

I dag ska vi ha barnkalas och även om lite fix blev gjort i går sparades det mesta till dagen till ära. Så när morgonkaffet och frukosten är avklarad är det dags att ta itu med resten. Dammsuga är en så härlig sysselsättning som jag nästan inte kan få nog av. Det monotona oljudet och spänningen när det rasslar till – vad kan det ha varit som åkte in i dammsugaren där? Ja, tänk vad underbart!

Men först tänkte jag vara med och bjuda på en liten smakbit av vad jag läser just nu. Jag tyckte mycket om Angie Thomas förra bok; The Hate U Give. I den boken blev en svart kille skjuten av en polis och On The Come Up utspelar sig i samma stad. Boken handlar om sextonåriga Bri som vill bli rappare och hon känner att hon verkligen måste lyckas. Hennes mamma har precis blivit arbetslös och som före detta knarkare är det inte det lättaste att få ett nytt jobb.

Utdraget kommer från sida 60. Bri som säljer godis på skolan vill inte visa sin väska när hon blir kontrollerad i skolan. Hon blir nedbrottad på golvet av vakterna.

”You brought something in here, huh?” Long says. He wraps plastic around my wrists and pulls it tight. ”That’s why you didn’t want us to see it, huh? You li’l hoodlum! Where’s all that mouth you had yesterday?”
I can’t say a word.
He’s not a cop.
He doesn’t have a gun.
But I don’t wanna end up like that boy.
I want my mom.
I want my dad.
I wanna go home.

Fler smakbitar hittar ni den här söndagen hos Flukten fra virkeligheten. Ha en skön söndag och grattis till alla mammor på Mors Dag!

 

 

Standard
Börja läsa/lätt att läsa, En smakebit på söndag

En smakebit på söndag

I dag är det Astrid Terese med bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker som håller i smakebiten då vi delar med oss av böckerna vi läser. Kanske får vi nya boktips!

Den här söndagen kommer jag mest att ägna mig åt det vanliga hemmafixandet och sedan blir det väl några timmar åt kurslitteraturen. Jag har på ”äldre dar” bestämt mig för att bli förskollärare och har nu avverkat första veckan på första kursen. Puh!

Jag hoppas förstås att jag ska hinna läsa för nöjes skull också men jag får väl se hur det blir – har jag ingen annan bok på gång så blir det väl kurslitteratur för hela slanten! Men det kan ju vara intressanta smakbitar det med, tänker jag. Den här veckan blir det dock ingen smakbit ur kurslitteraturen utan i stället väljer jag min smakbit ur boken Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han av Lena Ollmark och Per Gustavsson.

Tacksamt insåg dock Lilla Han att tvillingarna lämnat vardagsrummet. De måste ha tröttnat och gått för att bråka och slå ut tänder någon annanstans i huset. Lilla Han såg ut över böckerna som låg utspridda på golvet. Han började snabbt att ställa dem i ordning i bokhyllan och skulle just sätta sig ner med morfars spöklexikon i fåtöljen igen, då han hörde ett svagt gnisslande ljud från hallen. (sid 51)

Den förskräckliga historien om Lilla Hon gav jag till min son i julklapp och den har han nu nästan läst ut (han är en ganska motvillig läsare) och verkar tycka är ganska okej ändå eftersom han nu har lånat Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han på biblioteket. Eftersom jag är den jag är vill jag också läsa den här boken för att kunna prata om hans läsning. (Jobbig mamma!)

Standard
En smakebit på söndag, Fantasy

En smakebit på söndag

I dag är det Astrid Terese med bloggen Betraktninger som håller i smakbitarna. Inläggen om söndagarna där vi bjuder varandra på små smakbitar av vad vi läser men utan spoilers.

Jag håller fortfarande på med Gränsen av Nina Solomin, som jag bjöd på en smakbit ur för flera veckor sedan men under tiden har jag även läst annat. I morse läste jag de sista sidorna av Marie Hermansons Den stora utställningen och nyss satt jag här i läsfåtöljen med en kaffe och Stephen Kings novell Lite krasslig, bara. Nu ska jag bestämma mig för vilken bok jag vill läsa härnäst.

Ska det bli Rebellerna av Julie Kagawa, andra delen i Sagan om Talon eller ska jag välja någon annan? Rebellerna är jag väldigt sugen på att läsa och det är lite det som är kruxet. Jag har så mycket annat jag behöver göra och om jag då börjar med en bok som jag utgår ifrån är en bladvändare – ja, då blir inte mycket annat gjort.

Jag väljer i alla fall att bjuda på en smakbit från Rebellerna och boken börjar såhär:

Jag stod framför ett bord där sex par ögon iakttog mig under tystnad. Vissa av dem såg misstänksamt på mig, andra värderande, medan vi väntade på att anklagelserna skulle läggas fram. Männen framför mig var klädda i svarta och grå uniformer, och de bar stolt ordens emblem – ett rött kors på en vit sköld – på bröstet. Deras karga, rynkiga ansikten återspeglade en livstid av krig och stridigheter. Vissa av dem hade jag bara hört talas om. Andra hade jag tränat under, slagits för, tagit order av utan att ifrågasätta.

Standard
En smakebit på söndag, Pristagare, Roman

En smakebit på söndag

Den här veckan är det bokbloggen Betraktninger som har hand om smakbitarna. Smakbitarna då vi delar med oss av vad vi läser men utan att avslöja för mycket.

För mig har det blivit dags att återknyta bekantskapen med Maj. Jag läser just nu Kristina Sandbergs bok Liv till varje pris som är den avslutande delen i trilogin om Maj och är boken som fick Augustpriset i den skönlitterära klassen 2014.

Jag har hunnit till sida 135 och det är därifrån min smakbit kommer.

SÅ FÖLJER EN förvirringens tid. Utåt – i Majs ögon – verkar allt tuffa på som vanligt. Det händer inget särskilt fast firman inte längre är i släktens ägo. Tomas arbetar kvar på sin avdelning med Hugo Axelsson och Maj tänker att hon nästan varit lite borta efter olyckan med foten, så inriktad på att bygga upp och stärka den. Ja, att vardagens bestyr krävt extra av henne och Tomas har inte kommit till henne med några bekymmer. Hon har frågat om de fick bra betalt och Tomas har sagt att det kunde ha varit både bättre och sämre. Men att det kapitalet måste tas tillvara för framtida  investeringar. Han uppvaktar henne med hummer på bröllopsdagen i december, men de går inte på Statt, hon får tillaga den själv. Gud så rädd hon är att det dyrbara skaldjuret ska bli förstört!

Standard