Pristagare, Roman

Liv till varje pris

Titel: Liv till varje pris

Författare: Kristina Sandberg

Förlag: Norstedts (2014)

Jag var på landet över julen och när min läsning tog slut kikade jag i svärmors bokhylla och hittade Liv till varje pris som är sista boken i trilogin om Maj. Jag lånade och läste del ett och två, 2014 -2015, och sedan hade jag den här boken hemma väldigt länge men lämnade tillbaka den innan jag hunnit läsa den. Jag behövde en paus från Maj men hade väl inte tänkt att det skulle bli ett så långt avbrott.

Ofta när det har gått en tid sedan jag läst en tidigare bok i en serie kan det vara svårt att komma in i den nya boken men med Liv till varje pris var det aldrig ett problem. Redan från första sidan var jag tillbaka i Majs liv och vardag och jag älskade det. Jag förstår inte varför det är så bra men det är det. Jag menar, det händer inte sådär superdupermycket i boken. Livet går sin gång och det är mycket mat, bak, städ och fix och bekymmer över barnen och mannen och oron för hur den och den saken ska uppfattas av omgivningen. Boken utspelar sig under 1950-1960-talet och vi får komma Maj och hennes verklighet så nära som det bara går, precis som i de tidigare böckerna.

Jag har tänkt mycket på min mormor och farmor när jag har läst trilogin om Maj. Min farmor var född på 1910-talet precis som Maj och hennes man (min farfar) var liksom Majs, också äldre än henne. Som tur var tror jag inte att varken mormor eller farmor var lika pedantisk som Maj men säkert delade de många andra erfarenheter.

Liv till varje pris tilldelades Augustpriset 2014 för årets skönlitterära bok.

Annonser
Standard
En smakebit på söndag, Pristagare, Roman

En smakebit på söndag

Den här veckan är det bokbloggen Betraktninger som har hand om smakbitarna. Smakbitarna då vi delar med oss av vad vi läser men utan att avslöja för mycket.

För mig har det blivit dags att återknyta bekantskapen med Maj. Jag läser just nu Kristina Sandbergs bok Liv till varje pris som är den avslutande delen i trilogin om Maj och är boken som fick Augustpriset i den skönlitterära klassen 2014.

Jag har hunnit till sida 135 och det är därifrån min smakbit kommer.

SÅ FÖLJER EN förvirringens tid. Utåt – i Majs ögon – verkar allt tuffa på som vanligt. Det händer inget särskilt fast firman inte längre är i släktens ägo. Tomas arbetar kvar på sin avdelning med Hugo Axelsson och Maj tänker att hon nästan varit lite borta efter olyckan med foten, så inriktad på att bygga upp och stärka den. Ja, att vardagens bestyr krävt extra av henne och Tomas har inte kommit till henne med några bekymmer. Hon har frågat om de fick bra betalt och Tomas har sagt att det kunde ha varit både bättre och sämre. Men att det kapitalet måste tas tillvara för framtida  investeringar. Han uppvaktar henne med hummer på bröllopsdagen i december, men de går inte på Statt, hon får tillaga den själv. Gud så rädd hon är att det dyrbara skaldjuret ska bli förstört!

Standard
Mord och sånt där spännande, Pristagare

Tankar om Husdjuret

Titel: Husdjuret

Författare: Camilla Grebe

Förlag: Wahlström & Widstrand (2017)

Husdjuret är nominerad till Årets bok 2018 och utsågs av Svenska Deckarakademin till Årets bästa kriminalroman 2017.

Om allt detta hade jag ingen aning när jag läste boken. Jag läste den på landet under midsommarhelgen – lånade av farmor (barnens) Helena.

Jag brukar aldrig vara en hejare på att återge handlingen i böcker mycket för att jag inte vill avslöja för mycket men mest för att jag är rätt lat av mig. Så här, bara i stolpar för att jag själv ska komma ihåg vilken bok det är jag har läst.

Glesbygden. Ormberg. Cold Case – Liten flicka. Malin (polis) tidigare ortsbo. Hanne (profilerare med dåligt minne). Jake (med en hemlighet). Flyktingar. Konstig släkt.

Saker jag störde mig på

  • kändes konstigt att en såpass ung och grön polis (Malin) hamnar i en mord- och cold case-utredning även fastän hon kände till orten – men just ung ålder vet jag att jag reagerar på i många deckare…
  • Malins planer på att gifta sig – varför då? För att bara komma ifrån hålan ordentligt och till Stockholm – men se sista punkten…
  • Hannes demens – skeptisk till att man kan hålla ordning och formulera sig om man inte minns vad man gjorde dagen innan eller nya människor utan att kolla anteckningar innan – och detta utan att omgivningen märker att något är galet?
  • Slutet kändes bara lite ”för mycket”
  • Väldigt gnäll om glesbygden
  • Ganska förutsägbar på området relationer… (tänker då kärlek och inte familj…)

Nu kan man tro att jag inte gillade boken men det gjorde jag faktiskt. Den var spännande och en riktig bladvändare , precis som en deckare ska vara. Det var också bara i början jag störde mig på petitesser som Malins unga ålder o.s.v. för sen sjönk jag in i boken och då var den svår att släppa. Jag gillade avsnitten med Jake bäst, tror jag. Ska erkänna att jag blev lite smårörd också vid Jakes systers agerande… Så fint, om du har läst förstår du vad jag menar och om du inte har läst…

… Nå, synd för dig!

Det ska bli intressant att se hur den står sig bland böckerna i Årets bok. Jag har inte läst någon annan nominerad bok men Stanna hos mig har jag planerat att läsa i sommar. Men det är en helt annan bok det!

 

 

 

Standard
Pristagare, Veckans topplista

Veckans topplista v. 49 – Nobelpriset

Det börjar närma sig Nobelprisutdelning och det har Johannas Deckarhörna tagit fasta på i veckans topplista. Jag har valt fem pristagare som jag är nyfiken på.

  1. Doris Lessing – en av mammas favoritförfattare och den enda bok jag har läst, trots det, är den söta lilla boken om katten Rufus. Och det var länge, länge sen.
  2. Sigrid Undset – minns att Kristin Lavransdotter stod i bokhyllan på landet. Många, många sidor men den ska ju vara så bra.
  3. Nadine Gordimer – har jag ett svagt minne av att jag har läst något av någon gång men eftersom jag glömt vad, när, hur, varför, vem så är det nog dags att läsa igen.
  4. Pearl Buck – har jag hört gott om det här året så det skulle vara kul att läsa något.
  5. Isaac B. Singer – har bara läst en saga och vill läsa något mer.
Standard
Pristagare

Ensam i stora skogen

Titel: Ensam i stora skogen (Alone in the wild forest)

Författare: Isaac Bashevis Singer

Översättare: Adam Tenenbaum

Illustrationer: Johan Egerkrans

Förlag: Tenenbaum (2017)

Singer är en författare jag länge har tänkt läsa något av men det har inte blivit av förrän nu (eller ja, nu var det ett tag sedan!) när jag hittade Ensam i stora skogen i hyllan på biblioteket. Jag drogs direkt till omslaget och det ihop med titel och författare (och det låga sidantalet!) gjorde att jag tyckte det var på tiden att göra slag i saken och stifta en ny bekantskap.

Ensam i stora skogen är en saga. Här finns ont och gott och lärdomar att dras. Mer ingående tänker jag inte bli. Det räcker att säga att jag tyckte om den och särskilt de fina illustrationerna av Johan Egerkrans.

Blev jag nyfiken på att läsa mer av Singer? Jodå, jag har lånat en novellsamling också. Den hade också snyggt omslag. När det kommer till böcker är jag visst ganska ytlig.

Isaac Bashevis Singer 1904-1991 tilldelades Nobelpriset 1978.

Standard
Bilderböcker, Noveller, Pristagare, Slukaråldern, Ungdomsbok

Nu är Augustpriset redan avklarat men…

…eftersom jag inte fått ändan ur vagnen förrän nu så kommer några ord om böckerna som var nominerade till Augustpriset i barn och ungdomskategorin. Hade förstås tänkt skriva om böckerna innan priset utsetts men nu blir det på det här viset i stället. Bästa barn och ungdomsbok blev Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg.

Dumma teckning av Johanna Thydell och Emma Adbåge – Den här boken läste jag både själv och högt för Viggo och Lilly. Det passade väldigt bra att läsa boken för dem eftersom den handlar om en lillasyster och en storebror och hur det kan bli när det inte går som man vill. Mycket hög igenkänningsfaktor och båda tyckte att det var en ganska rolig bok. Själv tycker jag att den är fantastisk och att det är en bilderbok som jag även som vuxen kan stå ut med att läsa flera gånger – vilket är rätt så viktigt när det gäller bilderböcker. Jag älskar Emma Adbåges bilder.

Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg – vinnaren. Jag är med i en konstförening som till stor del består av äldre damer och en del av dem målar själva. Vid ett ateljébesök vi gjorde började en av dem att prata om hur det var att som barn och ung kvinna inte få någon förståelse från omgivningen och stöttning i sitt skapande. Konst var helt onödigt och bortkastat för henne att ägna sin tid åt. Med det i åtanke tyckte jag att det var intressant att läsa Fågeln i mig flyger vart den vill om konstnären Berta Hansson. Jag läste den med stor behållning och tycker att det är en väldigt fin bok men är tveksam till om mina barn skulle uppskatta den. Jag tror faktiskt inte det.

Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark och Per Gustavsson – Skulle jag önska att Viggo ville läsa själv för jag tror att han skulle gilla den. Den här boken är både lite läskig men också väldigt rolig och det är förstås en superkombination när det gäller böcker som ska locka den yngre läsaren. Lilla Hon som är så rädd för allt och som så gärna vill leka i kuddrummet på skolan men som inte får vara med för de andra barnen. De skrämmer henne med berättelser om alla skolans spöken och lovar att hon ska få vara i kuddrummet om hon först går upp på vinden…

Anrop från inre rymden av Elin Nilsson – Noveller. En ungdomsbok men flera bra noveller och alla med hög igenkänningsfaktor. Tycker att det var roligt att en novellsamling blev nominerad och jag kommer nog att knåpa ihop ett inlägg om någon novell eller två. Behöver ju trots allt ta ett ryck med mitt novellsudoku innan året är slut.

För att väcka hon som drömmer av Johanna Nilsson – Kände jag inte alls för att läsa ut. Det kan bero på att jag befinner mig i en liten lässvacka igen eller så är det bara det faktum att jag inte känner för att läsa om ungdomar som inte mår bra, Cancer och frikyrkor. Det är möjligt att jag plockar upp den någon annan gång men nej, inte vad jag var på humör för just nu. Men ska sägas att de böcker av Johanna Nilsson som jag har läst (ut!) har jag tyckt väldigt mycket om.

Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson – Jag hade främst tänkt läsa boken för Lilly men hon var inte på det humöret (hon vill bestämma själv vad hon vill höra) så då läste jag för Viggo i stället. Han är 9 år och hade inte så mycket att säga om boken. Den var väl ok, tyckte han. Inte så översvallande precis men han är som sagt inte den primära målgruppen heller. Själv tyckte jag att det var en tankeväckande bok. En bok som öppnar upp till samtal men det är inte en bok jag skulle vilja läsa kväll efter kväll.

Slutligen ett stort grattis till alla pristagare!

  • De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru – Årets svenska skönlitterära bok
  • Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer- Årets svenska fackbok
  • Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg – Årets svenska barn- och ungdomsbok
  • Den röda cykeln av Saga Miketinac – Lilla Augustpriset

 

Standard
Pristagare

Äntligen!

En nobelpristagare som jag har läst, inte bara en utan flera böcker av!

Grattis till Kazuo Ishiguro!

Böckerna som jag läst av Ishiguro och det omdöme jag krafsat ner efter läsningen.

  • Never let me go – mycket bra
  • Återstoden av dagen – topp!
  • Nocturner – topp!
  • Berg i fjärran – mycket bra
  • Vi som var föräldralösa – mycket bra
  • Begravd jätte – okej/bra

En liten fingervisning till vad du kan välja om du inte har läst något av Ishiguro tidigare. Själv är jag glad att jag har några titlar kvar att läsa av honom och en av böckerna är dessutom en gammal hyllvärmare. Nu borde det inte dröja alltför lång tid innan jag sätter tänderna i Den otröstade. Om du bara vill nosa litegrann på Ishiguros författarskap så kan du läsa en av novellerna i Nocturner. Men det blir kanske svårt att bara läsa en eftersom mums(!) vad bra det är.

Det jag gillar med Ishiguro är det fint lågmälda, det stilla. Oj, vad glad jag blev i dag. Har gått runt med ett fånleende sedan priset tillkännagavs – men det har gjort omgivningen lite gladare också tror jag. Går man och ler får man leenden tillbaka.

 

Standard