Hett i hyllan, Pristagare, Roman

Hett i hyllan #24

Det ser ut att bli en strålande dag i dag också. Härligt! Och en ledig dag till på köpet. Ännu bättre! Men för min del blev det ingen sovmorgon. Viggo var uppe med tuppen och jag gick också upp tidigt men de andra två familjemedlemmarna dunar fortfarande fastän klockan snart är nio.

Det blir nog en dag ute i solen i alla fall men innan dess passar jag på att dela med mig av en hyllvärmare i Bokföring enligt Monikas Hett i hyllan.

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Ja, den här gången har jag plockat ut Sjöfartsnytt av E. Annie Proulx. Den har jag haft i hyllan sedan början av 2000-talet. Det är säkert en bra bok för den har tilldelats både Pulitzerpriset och National Book Award. Filmatiserad har den också blivit men jag är osäker på om jag har sett filmen.

När Quoyle möter det vilda, karga kustlandskapet i NewFoundland frågar han vad han gett sig in på. Detta är inte en plats som man normalt börjar ett nytt liv på.

Han har lämnat allt bakom sig sedan hans fru omkommit i en bilolycka, tagit sina små döttrar med sig och flyttat långt norrut till familjens gamla hus vid havet som stått tomt i fyrtio år. Ett enkelt reporterjobb på den bisarra lokaltidningen The Gammy Bird väntar. Men om det är något som Quoyle är van vid så är det prövningar, stora prövningar. Och när han får vänner bland traktens särpräglade personligheter känner han att det kommer att ljusna. Han kommer att få sin upprättelse … (Från baksidestexten)

Jag vet inte riktigt varför jag inte har läst den här boken. När jag köpte den var jag ju helpepp men sen har den bara blivit stående i hyllan.

Standard
Hett i hyllan, Pristagare, Roman

Hett i hyllan #23

Vilken härlig dag det har varit i dag! Äntligen lite värme och det passade bra för i dag var det förskolans dag på Lillys förskola. Nu har vi precis kommit hem och ska snart äta middag men innan det är jag med i Bokföring enligt Monikas Hett i hyllan.

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den här gången har jag valt en bok som väldigt många läste när den kom, särskilt efter att den tilldelades Augustpriset det året (2002). Jag fick en signerad bok men har fortfarande inte läst Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren.

Det är inte bara hans kärlek som är vidunderlig – utan också han själv, Hercule Barfuss. Alltsedan han föddes på ett glädjehus i Königsberg 1813 har han väckt människors fasa med sin vanställdhet. Han är också döv, och dvärg, men han har fått en sällsynt gåva – förmågan att läsa andras tankar. Den kommer att skänka honom ett våldsamt och märkligt öde, och farliga fiender… (Baksidestexten)

Den här boken vill jag läsa. Någon gång.

Har du läst boken? Hur står den sig i förhållande till andra Augustpristagare?

Standard
Hett i hyllan, Pristagare, Roman

Hett i hyllan #17

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Så blev det torsdag den här veckan också och jag är med i Hett i hyllan som Monika (Bokföring enligt Monika) kommit på.

Den här gången har jag valt Berättelsen om Pi av Yann Martel. Den köpte jag på en bokrea för säkert mer än tio år sedan. Det är en bok som var väldigt populär när den kom och den fick Booker-priset. För något/några år sedan kom en filmatisering så då blev boken aktuell igen men fick det mig att lyfta boken ur hyllan? Nej…

Det, som jag förmodar starkaste skälet till att jag inte läst boken är att jag är rädd att jag ska finna den lika långtråkig som jag tyckte att Den gamle och havet var (som jag läste för hundra år sedan och kanske skulle tycka är toppen nu).

Ombord på en livbåt efter en fartygsförlisning finns en hyena, en orangutang, en bengalisk tiger och Pi, en ung indisk pojke…

Har du läst Berättelsen om Pi? Vad tyckte du om den?

Standard
Hett i hyllan, Pristagare, Roman

Hett i hyllan #15

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Japp, torsdag och dags för Bokföring enligt Monikas Hett i hyllan.

Den här veckan har jag valt De Små Tingens Gud av Arundhati Roy. Det är sisådär en tjugo år sedan boken kom ut men riktigt så länge har jag inte haft den i hyllan även om den haft sin plats bra länge. Boken blev mycket hyllad när den kom och fick bl.a. Booker-priset. Kanske är det därför jag inte har läst den? Handlingen beskrivs:

Det här är barndomens spelplats där allting började 1969 – och kanske också slutade. En by i den sydindiska delstaten Kerala, bubblande av känslor, dofter, smaker, röster, färger. En sprickfärdig mango. Hemvist också för De Små Tingens Gud.

I en bred, dramatisk och djupt berörande släktkrönika vävs här den indiska historien samman med släktgroll, jordisk lust, tvillingars oåtkomliga symbios, religions och klassklyftor. Kastsystemet har byggt murar kring kärleken – det finns stränga regler för vem som får älska vem. Och hur mycket. Men det är inte alla som lyder.

Har du läst De Små Tingens Gud? Vad tyckte du om den?

Standard
Hett i hyllan, Pristagare, Roman

Hett i hyllan #9

Torsdag igen och dags att välja dagens heta bok som Bokföring enligt Monika uppmanar oss att göra:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan? 

Den här gången har jag valt en bok av en nobelpristagare som tog emot priset (till skillnad från Sartre som var min ”heting” förra veckan). Orhan Pamuk fick priset 2006 och gissningsvis införskaffades Den svarta boken 2007.

På baksidan beskrivs handlingen:

Den unge advokaten Galip kommer en dag hem och finner att hans fru, den vackra och gåtfulla Rüya, är försvunnen. Han ger sig ut på ett labyrintiskt sökande efter henne genom Istanbul. Romanen blir en lovsång till staden samtidigt som den är en olycklig kärlekssaga och en spännande detektivroman.

Handlingen låter helt okej. MEN jag minns hur erbarmligt långtråkig Pamuks bok Snö var som vi läste i bokcirkeln (också det för många år sedan) så det lockar inte särskilt att läsa mer av honom. Snö läste jag dessutom aldrig klart.

Har du läst Den svarta boken eller Snö eller rent av bägge två? Vad tyckte du i så fall?

Standard
Pristagare, Ungdomsbok

Året börjar bra

Titel: Tio över ett

Författare: Ann-Helén Laestadius

Förlag: Rabén & Sjögren (2016)

Årets svenska barn- och ungdomsbok. Augustpriset 2016. Med juryns ord:

I Kiruna ställer Maja klockan på tio över ett varje natt, lagom till de nattliga gruvsprängningarna. Hon måste kunna rädda familjen om det värsta skulle hända och allting rasar. Ann-Helén Laestadius ungdomsroman är en berättelse om att gå runt med en konstant rädsla för att tillvaron ska rämna. Det handlar om sorgen inför en bygd i förändring, om samhällsengagemang och kommunalpolitik, men också om nära vänskap och kärlek. Med driv i språket flätar Laestadius samman plats, politik och psykologi.

När man bara läser juryns motivering blir väl jag inte så övermåttan intresserad egentligen. Jag menar, hur kul ärligt talat, låter det med samhällsengagemang och kommunalpolitik? Och jag har inget förhållande till varken Kiruna eller gruvor.

Men vilken bok!

Den är så fin! Hon har verkligen lyckats bra med det här, Ann-Helén! Vänskapen mellan Maja och Julia är så fint skildrad. Och hur kärleken mellan Maja och Albin byggs upp. Och att det inte är det lättaste med vare sig vänskapsrelationer eller kärlek alla gånger. Panikångesten Maja får går verkligen att känna genom boksidorna och ja, det går att känna med alla! Hur familjen mår och tänker, ja, oj, oj vilken bok!

Sedan blir jag mer nyfiken på Kiruna också.

Standard
Fantasy, Pristagare

Nu har jag också läst

Maresi – Krönikor från Röda Klostret

Författare: Maria Turtschaninoff

Förlag: Schildts & Söderströms / Berghs (2014)

Det är inte en tjock bok det här. 205 sidor närmare bestämt. Jag såg den här boken på andra bloggar, bland annat hos Bokbesatt och blev nyfiken då jag inte läst så många författare från Finland och garanterat ingen fantasy. Dessutom fick Maria Turtschaninoff det fina Finlandia Junior-priset 2014 för Maresi och det bådade gott tänkte jag.

Det är Maresi som nedtecknat historien vi får ta del av. Hon är novis i Röda klostret på ön Menos. Där bor bara kvinnor, män är förbjudna att sätta sin fot på ön. I klostret finns det Maresi älskar mest, bortsett från gemenskapen med alla flickor och kvinnor är det kunskap och böcker. Skattkammaren kallar hon biblioteket. (Ja, det kan man ju känna igen sig i!) En dag kommer en flicka som heter Jai till ön och det visar sig att hon flytt från sin brutala far som mördat hennes syster. Sedan kommer ett skepp med män…

Det känns inte så mycket som en fantasy-bok även om det är en påhittad värld och vissa magiska inslag. Det känns mer som en historisk roman. Klosterlivet är fint skildrat ur en trettonårings synvinkel och första halvan är precis så stilla och lugnt som klosterlivet självt. Därför har jag inte riktigt klart för mig vad jag egentligen tycker om första halvan. Men sedan blir det väldigt spännande! Och det slutar bra. Eller mer eller mindre bra.

Jo, jag tyckte om Maresi. Lugnet före stormen var nog bra. Jag kan tänka mig att läsa fler böcker av finlandssvenska Maria Turtschaninoff i framtiden.

Det var sista boken för 2016.

Nu önskar jag er alla ett Gott Nytt År!

Standard