Slukaråldern

Djupgraven

Titel: Djupgraven

Författare: Camilla & Viveca Sten

Förlag: Bonnier Carlsen (2016)

Tuva är tolv år och bor på en skärgårdsö. Hon går i en skola som har 40 elever från första klass till nian och hon är utanför. Tidigare var det mer påhopp men nu blir hon mest ignorerad av sina jämnåriga. Rasmus, tidigare fastlandsbo, har nyligen börjat i skolan och efter att en kille försvunnit under orienteringen blir Tuva och Rasmus vänner. De delar nämligen upplevelsen av att ha sett och varit med om något väldigt konstigt.

Det är flera människor som har försvunnit på sista tiden och Tuva vet, känner att det lurar något under vattenytan. Något ont. En dag följer något efter hennes båt…

Det här är första boken i Camilla och Viveca Stens rysartrilogi Havsfolket. Det är lite skräck och lite fantasy och jag hade verkligen älskat den här boken när jag gick i mellanstadiet. Jag uppskattar den även som vuxen och tycker att det är en bra och spännande historia. Jag vill gärna läsa resten av trilogin någon gång.

 

 

 

 

 

Standard
Högläsning, Slukaråldern

Den förtrollade mässingsknoppen

Titel: Den förtrollade mässingsknoppen (Bedknob and Broomstick)

Författare: Mary Norton

Bild: Erik Blegvad

Översättare: Birgitta Hammar

Förlag: Bonniers Junior Förlag (1979)

Den förtrollade mässingsknoppen läste jag när jag var barn och nu var det dags för en omläsning tänkte jag. Boken kom på svenska första gången 1965 men drygt tjugo år tidigare på engelska.

Den förtrollade mässingsknoppen handlar om tre barn som får reda på att fasterns granne, fröken Price, är en häxa. För att barnen inte ska skvallra för någon förtrollar fröken Price en mässingsknopp som hör till en säng och genom att vrida på mässingsknoppen kan barnen resa vart de vill i världen och även i tiden. Det blir såklart väldigt spännande! Kanske för spännande för dem ibland…

Boken känns väldigt tidstypisk och brittisk och har vissa likheter med Lewis Narnia-serie. Som vuxen tycker jag fortfarande om boken och allteftersom jag läste kom jag ihåg att ”just det, så var det ja!”. Minns att jag som barn tyckte att det var så smart med en säng som kunde ”flyga” eller förflytta sig, att en säng är mer praktisk än en flygande matta för att man kan ta med sig så mycket mer saker…

 

Standard
En smakebit på söndag, Slukaråldern

En smakebit på söndag – Den förtrollade mässingsknoppen

Söndag, söndag, söndag. Jag vaknade tidigt i morse. Det är smått irriterande att jag inte kan sova länge om mornarna när jag är ledig och kan. Fastän kvällarna blir sena under lediga dagar vaknar jag ändå tidigt, vilket förstås medför att efter halva dagen är jag slut och behöver ta mig en siesta. Samtidigt är det lite skönt att vara uppe tidigt och den här morgonen såg jag dokumentären Raggarjävlar när jag åt frukost.

Nu börjar resten av familjen vakna och lagom till kaffeslurk nummer två tänkte jag passa på att bjuda på en smakbit. Den här veckan är det Mari med bloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna och enda regeln är inga spoilers.

Jag håller fortfarande på med förra veckans smakbitsbok Vid avgrunden av Gitta Sereny men jag läser andra böcker parallellt. I dag tänkte jag läsa, eller i alla fall påbörja en barnbok som jag tyckte om när jag var barn. Den förtrollade mässingsknoppen av Mary Norton. Det är en gammal bok, kom på engelska 1965 och min bok är från 1979. På baksidestexten står bland annat:

Ingen hade kunnat ana att den prydliga fröken Price i grannhuset brukade rida på ett kvastskaft på nätterna eller att hon hade ett helt rum fullt med fladdermusvingar, förgiftad draklever och annat man behöver för att trolla.

Och så en smakbit ur boken:

Du känner säkert någon som ser ut som fröken Price. Hon bar alltid grå dräkt, och kring den långa magra halsen hade hon en storblommig sidenscarf. Näsan var lång och spetsig, och hon hade mycket rena, skära händer. Hon cyklade alltid omkring på en hög cykel med en korg på styret, och hon hälsade på sjuka och gav spellektioner. Hon bodde i ett prydligt litet hus på andra sidan vägen som gick utmed faster Beatrices trädgård, och barnen hälsade alltid mycket artigt på henne, fast de inte kände henne. I hela byn fanns det ingen som såg så förnäm ut som fröken Price. (s. 9-10)

 

Standard
Feel good & chick lit, Månadsrapport, Serie/grafisk roman och sånt där tecknat, Slukaråldern

Läst i april

  • Kyssfaktorn av Helen Hoang (Lovereads)
  • Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn (Rabén och Sjögren)
  • All I want for Christmas is planekonomi av Sara Granér (Galago)
  • Anna och den franska kyssen av Stephanie Perkins (Modernista)

Ja, det här året verkar det inte bli många böcker lästa men det finns ju alltid en sommar att se fram emot. Det var inte någon tung aprilläsning direkt utan humor av Sara Granér i serieform, en barnbok och två böcker med kyssar.

Skuggan i väggen skulle min son läsa i skolan (tillsammans med två andra klasskompisar för att sedan föra bokdiskussioner) och då jag gärna vill veta vad han läser valde jag att läsa boken jag med. Det var en riktigt bra och spännande kapitelbok för barn i bokslukaråldern. (Spöken…) Viggo kommer dock inte läsa ut boken eftersom han var den enda i sin grupp som hela tiden läste det han skulle så nu har han fått byta bok (första Pax!) och grupp. Hoppas att han kommer att tycka det blir roligare med läsningen nu eftersom jag vet att den han ska diskutera med tycker om att läsa! Och jag ser fram mot att läsa första Pax jag med.

Anna och den franska kyssen var charmig och en bok jag blev glad av att läsa och passade perfekt när jag läste den. Jag kan avslöja att jag samtidigt läste Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd av Samar Yazbek men dels var den ett korttidslån och dels var det jobbig läsning så halva boken fick räcka även om det var ett intressant ämne. Så kyssar var raka motsatsen och mer vad jag orkade med och ville ha.

Kyssfaktorn var också det en helt okej bok även om jag kanske tycker handlingen är moraliskt tveksam…

Standard
Bilderböcker, Noveller, Pristagare, Slukaråldern, Ungdomsbok

Nu är Augustpriset redan avklarat men…

…eftersom jag inte fått ändan ur vagnen förrän nu så kommer några ord om böckerna som var nominerade till Augustpriset i barn och ungdomskategorin. Hade förstås tänkt skriva om böckerna innan priset utsetts men nu blir det på det här viset i stället. Bästa barn och ungdomsbok blev Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg.

Dumma teckning av Johanna Thydell och Emma Adbåge – Den här boken läste jag både själv och högt för Viggo och Lilly. Det passade väldigt bra att läsa boken för dem eftersom den handlar om en lillasyster och en storebror och hur det kan bli när det inte går som man vill. Mycket hög igenkänningsfaktor och båda tyckte att det var en ganska rolig bok. Själv tycker jag att den är fantastisk och att det är en bilderbok som jag även som vuxen kan stå ut med att läsa flera gånger – vilket är rätt så viktigt när det gäller bilderböcker. Jag älskar Emma Adbåges bilder.

Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg – vinnaren. Jag är med i en konstförening som till stor del består av äldre damer och en del av dem målar själva. Vid ett ateljébesök vi gjorde började en av dem att prata om hur det var att som barn och ung kvinna inte få någon förståelse från omgivningen och stöttning i sitt skapande. Konst var helt onödigt och bortkastat för henne att ägna sin tid åt. Med det i åtanke tyckte jag att det var intressant att läsa Fågeln i mig flyger vart den vill om konstnären Berta Hansson. Jag läste den med stor behållning och tycker att det är en väldigt fin bok men är tveksam till om mina barn skulle uppskatta den. Jag tror faktiskt inte det.

Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark och Per Gustavsson – Skulle jag önska att Viggo ville läsa själv för jag tror att han skulle gilla den. Den här boken är både lite läskig men också väldigt rolig och det är förstås en superkombination när det gäller böcker som ska locka den yngre läsaren. Lilla Hon som är så rädd för allt och som så gärna vill leka i kuddrummet på skolan men som inte får vara med för de andra barnen. De skrämmer henne med berättelser om alla skolans spöken och lovar att hon ska få vara i kuddrummet om hon först går upp på vinden…

Anrop från inre rymden av Elin Nilsson – Noveller. En ungdomsbok men flera bra noveller och alla med hög igenkänningsfaktor. Tycker att det var roligt att en novellsamling blev nominerad och jag kommer nog att knåpa ihop ett inlägg om någon novell eller två. Behöver ju trots allt ta ett ryck med mitt novellsudoku innan året är slut.

För att väcka hon som drömmer av Johanna Nilsson – Kände jag inte alls för att läsa ut. Det kan bero på att jag befinner mig i en liten lässvacka igen eller så är det bara det faktum att jag inte känner för att läsa om ungdomar som inte mår bra, Cancer och frikyrkor. Det är möjligt att jag plockar upp den någon annan gång men nej, inte vad jag var på humör för just nu. Men ska sägas att de böcker av Johanna Nilsson som jag har läst (ut!) har jag tyckt väldigt mycket om.

Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson – Jag hade främst tänkt läsa boken för Lilly men hon var inte på det humöret (hon vill bestämma själv vad hon vill höra) så då läste jag för Viggo i stället. Han är 9 år och hade inte så mycket att säga om boken. Den var väl ok, tyckte han. Inte så översvallande precis men han är som sagt inte den primära målgruppen heller. Själv tyckte jag att det var en tankeväckande bok. En bok som öppnar upp till samtal men det är inte en bok jag skulle vilja läsa kväll efter kväll.

Slutligen ett stort grattis till alla pristagare!

  • De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru – Årets svenska skönlitterära bok
  • Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer- Årets svenska fackbok
  • Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg – Årets svenska barn- och ungdomsbok
  • Den röda cykeln av Saga Miketinac – Lilla Augustpriset

 

Standard
Slukaråldern, Ungdomsbok

Ellen, dellen

Titel: Ellen, dellen

Författare: Maria Gripe

Förlag: Modernista (2017)

Ellen, dellen publicerades första gången 1974.

Maria Gripe var en av mina favoritförfattare när jag var barn men jag tror inte att jag läste Ellen, dellen då. Det var alltså inte av nostalgiska skäl jag valde att läsa boken nu. Det bara blev så. Den stod frontad på biblioteket och sånt faller jag ganska lätt för…

Många av Maria Gripes böcker handlar om ett identitetssökande och det gör Ellen, dellen med. Boken handlar om högstadieeleven Fredrika som byter personlighet och brottas med vem hon egentligen är.

Jag tycker väldigt mycket om Fredrikas pappa. Pappan som inte håller måttet och som Irma sparkar ut. Irma är Fredrikas mamma men hon vill att barnen ska säga Irma och inte mamma till henne. Irma är en lyckad människa, en förebild och det är Florence och Filip också, Fredrikas syskon. De har många vänner och vet hur man för sig. Fredrika håller sig för sig själv och trivs med det men en dag bestämmer hon sig för att ta plats. Hon vet hur man tar för sig, det har hon sett Irma göra i hela sitt liv och hon blir utan konkurrens klassens ledare. När hon en dag tycker att det är fånigt att skratta åt klasskamraten Britt tystnar de andra i klassen allt eftersom och Britt söker sig till Fredrika. Det var inte riktigt vad Fredrika tänkt sig men hon tar ändå Britt under sina vingar.

Det är en hoppfull bok men med mörka drag. Pappan som var lycklig till dess han fyllde 18 men sedan dess varit mer eller mindre olycklig. Föräldrar som varken ser eller uppskattar sina barn. Boken kom ut 1974 men när jag började läsa den kände jag att boken i vissa delar kunde vara skriven i dag med Irma och Florence som starka feminister.

Jag tyckte om Ellen, dellen men mina favoriter från barndomen håller jag av mer. Jag vet inte hur många gånger jag satt i köket och käkade ostmackor och samtidigt läste böckerna om Hugo och Josefin. 

Standard
En smakebit på söndag, Slukaråldern, Ungdomsbok

En smakebit på söndag

Än är det inte över med fester och kalas. I dag ska vi fira min bror och hans bonusson men det är inte förrän i eftermiddag. Först äter jag en sen frukost och bjuder på en smakbit ur en av böckerna jag läser. Det är Mari med den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i den. Enda regeln är inga spoilers!

Jag har börjat läsa Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Den boken har nog ingen kunnat missa och antingen har man redan läst den, eller bestämt om man vill/eller inte vill läsa den. Så därför blir det inte någon smakbit ur den.

Jag tänker istället bjuda på en smakbit ur Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren. Den är väl inte heller främmande för den stora massan men det kan aldrig bli för mycket Astrid. Just nu läser jag boken högt för Viggo. Så här börjar kapitel 6 som jag läste i går kväll.

Naturligtvis var det inte riskfritt. Men en mästerdetektiv måste ta risker. Ville han inte göra det, så var det lika bra att slå detektivyrket ur hågen och bli varm korvgubbe eller nånting sånt. Kalle var inte rädd. Men spännande var det, ruskigt spännande. Han hade ställt sin väckarklocka på ringning till klockan två. Klockan två var en lämplig tidpunkt. Hur länge dröjde det, innan ett sömnpulver verkade? Kalle visste det inte säkert. Men nog borde väl farbror Einar sova som en liten gris vid tvåtiden. Kalle kunde aldrig tro annat. Och då skulle det ske. För om man äntligen har hittat en Mystisk Person, så måste man ha den personens fingeravtryck. Signalement och födelsemärken och sånt där är nog bra, men inget går i alla fall upp mot ett hederligt fingeravtryck.

Spännande, spännande!

Nu önskar jag er alla en skön söndag!

Standard
Högläsning, Slukaråldern

Varulvens hemlighet

Titel: Varulvens hemlighet

Författare: Kristina Ohlsson

Förlag: Lilla Piratförlaget (2017)

Varulvens hemlighet är andra boken om kompisarna Herbert och Sally i Eldsala. I första boken Zombiefeber blev folk zombier och läsaren fick veta att efter zombiefeber kunde annat vara att vänta… 

Skogen brinner. Det är någon eller några som tänder på den gång på gång. Brandmännen släcker och polisen börjar stå på vakt. Det är inte det enda som händer. Fåglarna har lämnat sjön och med dem alla fågelskådare som brukar bo på Herberts farfars pensionat. Vad händer om fåglarna inte återvänder? Farfars hälsa är inte heller bra och vill Fabian bo hos Herbert i Eldsala eller vill han till Köpenhamn? Dessutom börjar människor försvinna och stora vargar dyka upp. Stora våta vargar med gröna ögon. Vattenulvar…

Jag gillar den här boken och Kristina Ohlssons andra barnböcker. Den här trilogin är (hittills) inte riktigt lika bra som hennes trilogi som börjar med Glasbarnen men Varulvens hemlighet är en spännande bok, främst för barn i slukaråldern.

Standard
Fantasy, Slukaråldern

Dags att fira

Internationella Harry Potter-dagen!

Det ska jag göra med en kopp kaffe och lite läsning ur första Harry Potter-boken. Det blir nog ett kapitel eller två och sedan funderar jag på att dagen/kvällen till ära se någon av filmerna. Eller börja se, de är ju rätt så långa…

Och då, hehe, tänker jag goffa glass fastän det bara är tisdag. Men Harry Potter-dagen måste firas och då ställer jag upp!

Standard
Slukaråldern

Zombiefeber

Titel: Zombiefeber

Författare: Kristina Ohlsson

Förlag: Lilla Piratförlaget (2016)

Herberts föräldrar är döda och han bor tillsammans med sin farfar i Eldsala. Farfar har lite problem med hälsan och folk från kommunen pratar om att Herbert kanske måste flytta till en ”riktig” familj. Men skulle det gå så långt har han planerat att rymma, hans bästa kompis Sally är också med på noterna. Om Herbert rymmer följer hon med för storasyster Miranda är ändå så jobbig.

Det är en väldigt varm sommar och gott om getingar. En dag kommer en mystisk man till farfars pensionat och i samma veva börjar människor bli sjuka. De får feber och deras ögon blir röda och till råga på allt börjar de bete sig väldigt konstigt…

Jag har tidigare läst Kristina Ohlssons barnbokstrilogi som börjar med Glasbarnen. Zombiefeber är första delen i en ny trilogi där andra boken Varulvens hemlighet precis har kommit ut. Jag har också läst första boken i hennes deckarserie om Fredrika Bergman. Det alla böcker har gemensamt är att de är välskrivna med en bra historia.

Jag gillar Zombiefeber. Det är en spännande historia och när min son blir lite säkrare i sin läsning kommer jag sätta den här boken i hans händer liksom den tidigare trilogin jag har läst. Jag började läsa Glasbarnen högt för honom men han tyckte att den var för läskig. Det säger något om hur bra Kristina Ohlsson faktiskt är på att skapa spänning som riktigt kryper in på skinnet. Jag som vuxen tyckte väl inte att Zombiefeber var läskig men jag läste ändå med spänning och ville veta vad som skulle hända.

 

Standard