En smakebit på söndag, Slukaråldern, Ungdomsbok

En smakebit på söndag

Än är det inte över med fester och kalas. I dag ska vi fira min bror och hans bonusson men det är inte förrän i eftermiddag. Först äter jag en sen frukost och bjuder på en smakbit ur en av böckerna jag läser. Det är Mari med den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i den. Enda regeln är inga spoilers!

Jag har börjat läsa Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Den boken har nog ingen kunnat missa och antingen har man redan läst den, eller bestämt om man vill/eller inte vill läsa den. Så därför blir det inte någon smakbit ur den.

Jag tänker istället bjuda på en smakbit ur Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren. Den är väl inte heller främmande för den stora massan men det kan aldrig bli för mycket Astrid. Just nu läser jag boken högt för Viggo. Så här börjar kapitel 6 som jag läste i går kväll.

Naturligtvis var det inte riskfritt. Men en mästerdetektiv måste ta risker. Ville han inte göra det, så var det lika bra att slå detektivyrket ur hågen och bli varm korvgubbe eller nånting sånt. Kalle var inte rädd. Men spännande var det, ruskigt spännande. Han hade ställt sin väckarklocka på ringning till klockan två. Klockan två var en lämplig tidpunkt. Hur länge dröjde det, innan ett sömnpulver verkade? Kalle visste det inte säkert. Men nog borde väl farbror Einar sova som en liten gris vid tvåtiden. Kalle kunde aldrig tro annat. Och då skulle det ske. För om man äntligen har hittat en Mystisk Person, så måste man ha den personens fingeravtryck. Signalement och födelsemärken och sånt där är nog bra, men inget går i alla fall upp mot ett hederligt fingeravtryck.

Spännande, spännande!

Nu önskar jag er alla en skön söndag!

Standard
Ungdomsbok

Tre saker jag inte vet om dig

Titel: Tre saker jag inte vet om dig (Tell me three things)

Författare: Julie Buxbaum

Översättare: Cecilia Falk

Förlag: Lavender Lit (2017)

Jessies mamma dog för drygt två år sedan och nu har hennes pappa gift om sig med en rik kvinna som bor i Los Angeles. Jessie och pappan flyttar från Chicago till nya frun och hennes son och Jessie börjar i en ny skola där hon har svårt att passa in. Hon längtar tillbaka till Chicago och bästa vännen. Då får hon mejl från Någon Ingen som erbjuder Jessie hjälp med att navigera i skolan. Vilka hon bör bli vän med eller försöka undvika och andra goda råd om skollivet. Jessie undrar om det är någon som driver med henne men efter en riktigt rutten dag i skolan bestämmer hon sig för att chansa och lita på Någon Ingen. Snart kommer de varandra nära och Jessie försöker komma på vem hen är. Kanske är det den hon hoppas?

Ja, boken hade ett ganska förutsägbart slut men det gör absolut ingenting. Det var några timmar med en söt och småcharmig historia. En perfekt sträckläsningsbok för stunden och ibland är det precis vad jag vill ha.

Standard
Ungdomsbok

Den jag var

Titel: Den jag var (What I was)

Författare: Meg Rosoff

Översättare: Helena Ridelberg

Förlag: X Publishing AB

Jag har tidigare läst två böcker av Meg Rosoff. Så har jag det nu och Justin Case, två böcker som jag tyckte om så därför tänkte jag mig att det var ett ”säkert kort” när jag plockade med mig Den jag var hem från biblioteket. Jag hade inte hört talas om boken tidigare men jag lockades av baksidestexten.

En disig morgon på 1960-talet, en strand någonstans utmed den engelska östkusten. En disciplinerad grupp internatskoleelever kommer springande på led. Det unga berättarjaget får nog och sätter sig ner, intill ett fallfärdigt skjul. Högt där ovanifrån hörs fåglars hesa skrin. Så skingras plötsligt hans tankar av en främmande röst: ”Vad gör du här?”

Mötet ska komma att förändra allt.

Jag erkänner villigt att jag gillar böcker med internatskolor och i den här baksidestexten är det inte mycket av innehållet som avslöjas och sånt gillar jag också. Därför tänkte jag inte heller avslöja så mycket mer om handlingen.

Men vad jag tyckte att den här boken var segstartad! När jag hade läst 50 sidor kände jag ärligt talat inte något större sug att fortsätta. Jag var inte fångad alls och kunde lätt ha struntat i att läsa vidare och det hade dessutom gått några dagar då jag läst en annan bok som lockade mer. Främsta anledningen till att jag ändå inte gav upp var mest av praktiska(!) skäl. Jag skulle gå och lägga mig och eftersom klockan var mycket ville jag inte börja läsa en ny bok, enklast att fortsätta med en redan påbörjad!

Kanske hade min begynnande lässvacka avtagit för när jag hade läst några sidor till i boken och sjunkit in i berättartempot så tyckte jag bättre om den och när jag kommit ännu en bit tyckte jag än mer om boken. Nu när jag har läst ut den tänker jag att Den jag var är en sådan bok som växer allteftersom. Den är på ytan ganska enkel men innehåller väldigt mycket. En bok som man med fördel kan diskutera och då kanske den växer ytterligare?

 

För den som läst boken; Jag blev överraskad, vet inte vad jag riktigt tyckte om just det.

Standard
Fantasy, Ungdomsbok

Stad av skuggor

Titel: Stad av skuggor (City of Bones)

Författare: Cassandra Clare

Översättare: Jan Risheden

Förlag: Bonnier Carlsen (2013) (2016 min)

Just det, jag har läst Stad av skuggor under påsken. En sån där härlig tegelstens-fantasy. Den här utspelar sig i vår värld men med skuggjägare, vampyrer, varulvar, häxor, trollkarlar och en massa demoner och andra väsen.

Det här är första boken (av sex?) i serien The Mortal Instruments och jag köpte min på bokrean för halva reapriset eftersom jag börjat kolla på serien på Netflix och var lite nyfiken på bokserien.

Clary Fray lever ett helt vanligt liv tillsammans med sin mamma i New York. Pappan är död och har aldrig funnits med familjen. Hon umgås med bästa vännen Simon (som är kär i henne) och ska gå en konstkurs på sommaren. Men så besöker hon en nattklubb och allt förändras. Hon träffar på Jace, Alec och Isabelle som dödar en demon (som först ser ut som en vanlig snygg kille) på klubben. Att Clary kan se dem är visst konstigt och sen försvinner hennes mamma och oj, hon var visst inte en vanlig tjej utan dotter till två skuggjägare och pappan lever och är ungefär lika ond som Voldemort. Typ.

Ja, alltså, det här är inte något litterärt mästerverk fullt med härliga språkliga formuleringar om någon trodde det, boken är inte heller tankeväckande på något sätt. Nej, det här är enbart skön bladvändarfantasy. Jag läser för att jag vill veta vad som ska hända och det händer saker hela tiden. Tv-serien skiljer sig ganska mycket från boken tycker jag men jag gillar bägge. Eftersom jag har sett serien så blir det de skådisarna jag ser framför mig när jag läser och då har jag inte tänkt så mycket på hur de faktiskt beskrivs i boken.

Jag kommer att läsa fortsättningen, har redan reserverat andra boken på biblioteket!

Standard
Ungdomsbok

Djupa Ro

Titel: Djupa Ro

Författare: Lisa Bjärbo

Förlag: Rabén & Sjögren (2015)

Ja, Djupa Ro har jag haft hemma länge och den sista chansen att läsa den innan den ska tillbaka till biblioteket var nu under påsken så då var det bara att sätta igång! Och nu i pauserna av Let’s dance får jag ta och knåpa ihop några ord också.

De var fem vänner som växte upp tillsammans i Ingelstad. David, Ludde, Jonathan, Paula och Tove. David och Ludde drog till Norge och rensade fisk efter studenten, Paula började studera i Uppsala. Jonathan var ett år yngre och blev kvar i Ingelstad. Tove och han började träffas lite mer när de andra åkt därifrån men även Tove har lämnat Ingelstad (tror jag).

Nu är Jonathan död. Han hittades drunknad vid badplatsen vid Djupa Ro. Alla vänner återvänder till staden en vecka innan begravningen. De umgås med varandra och börjar fundera över Jonathans död. Han hade alkohol i blodet, han som aldrig brukade dricka. Vad var det egentligen som hade hänt?

Jag var inte helt säker i början av boken om berättaren var tjej eller kille men det kom fram ganska snabbt att berättaren var David.

Jag tyckte väldigt mycket om Djupa Ro. Det kanske inte kom som en överraskning vad som hade hänt Jonathan men det gör absolut ingenting. Jag kände mig också lite skeptisk till ett annat avslöjande i boken, tänkte att ”jaha, ska det här temat också klämmas in” men sen när jag tänkt på saken så tycker jag nog ändå att det var bra för det fanns trots allt en poäng med det hela. Det är en fin och välskriven bok om vänskap, sorg och en gnutta kärlek. Hur väl känner man egentligen en annan människa? Vad vet du om dina vänner och vad kan man och vad kan man inte göra för sina vänner?

Djupa Ro är en ungdomsbok som jag även som vuxen läste med stor behållning. En bok för alla åldrar som säkert kommer stanna kvar i minnet ett bra tag.

Standard
Ungdomsbok

Påskutmaningen dag 1

Ja, igår körde påskutmaningen igång och jag började läsa Djupa Ro av Lisa Bjärbo. Jag kom till sida 174 och fortsätter läsningen idag. Får se om jag hinner läsa ut den här hemma eller om det blir på landet. Barnen och jag har varit vakna länge men Daniel är nyvaken så än så länge är det ingen brådska med att börja packa ihop.

Glad påsk och trevlig läsning önskar jag er alla!

Standard
Roman, Ungdomsbok

Nattsagor för sömnlösa

Titel: Nattsagor för sömnlösa

Författare: Johanna Wester

Förlag: Natur & Kultur (2013)

När min mamma och jag pratade om böckerna vi höll på att läsa när vi sågs i går så sa jag att jag inte riktigt visste vad jag tyckte om boken jag då höll på med. Boken var Nattsagor för sömnlösa av Johanna Wester. Jag hade läst en tredjedel av boken och visste inte riktigt vad jag skulle tycka. Om jag tyckte om språket eller om det var lite för konstlat. Om jag egentligen var så intresserad av att läsa vidare. Det jag visste var att jag inte tyckte om huvudpersonen Olivia men att jag inte riktigt kunde förklara varför.

Innan jag läste vidare började jag fundera på varför jag inte tyckte om Olivia och kom fram till att det nog var för att hon verkade vara så bortskämd och ytlig och bara levde för att festa och träffa killen som har en flickvän/sambo. Och efter att ha läst hela boken så visade det sig att hon var precis så bortskämd som jag egentligen bara först fått intrycket av att hon var. Så det måste jag ändå säga att Johanna Wester har lyckats mycket bra med gestaltningen av Olivia. Hon har faktiskt lyckats bra med gestaltningen av alla karaktärer som befinner sig precis mellan att vara tonåringar och vuxna och likaså av Stockholms nattliv. I alla fall så som jag tänker mig och ser tillbaka på hur det var när jag var i den åldern.

När jag bara hade läst en tredjedel var jag fortfarande inte så fast i boken att jag var ”tvungen” att läsa vidare. Jag hade lika gärna kunnat lägga ned boken men eftersom den har fördömligt korta kapitel så är det en bok man, eller i alla fall jag då, bara läser vidare i av bara farten. Och det var väl tur det! Halvvägs genom boken blev jag faktiskt engagerad och intresserad av att veta vad som skulle hända. Jag kan inte påstå att jag blev sådär jätteintresserad av vad som skulle hända Olivia mer intresserad var jag att få veta vad som skulle hända med Pascal. Till skillnad från Olivia så var Pascal en person jag tyckte om…

Okej, nu har jag svamlat av mig en del. Vad handlar boken om då? kanske någon frustrerat undrar och river sitt hår. Jo, den handlar om Olivia (19 år) som är så kääääääär i Josef (24 år), som är tillsammans (och sambo) med en annan tjej men Josef tycker förstås att det är toppen att ha Olivia vid sidan om. Olivia har två bästa vänner. Pascal som hon har känt i evigheter och Chris. Pascal och Chris tycker inte alls om varandra och ”tävlar” om Olivias uppmärksamhet.  Och ja, det är mycket uteliv och Olivia älskar öl. Och bor i väntrummet. Alla vill att något ska hända, alla vill bort. Inte överdrivet mycket händer. Ungefär så.

 

Bonus!

För den som undrar kom jag fram till att jag gillar språket. I början tyckte jag att det var lite konstlat språk även om jag redan då tyckte om vissa formuleringar trots att dessa kanske kändes lite väl sökta.

Det är en helt okej bok. Inte toppen, inte botten utan något mittimellan!

Standard