Mari med bloggen Flukten fra virkeligheten håller i veckans smakebitar då vi delar med oss av böckerna vi läser och kanske hittar böcker vi inte visste fanns. Utan spoilers förstås!
Kommunen bestämde att alla barn på förskolorna skulle få en lässtund varje dag. Vi tycker läsningen är viktig och tyckte det var ett bra beslut, även om barnen på vår förskola nog redan fick en lässtund varje dag. Kommunens beslut innebar att lässtunden nu skulle säkerställas. Det innebar dock att vi var tvungna att organisera hela dagen efter dessa lässtunder. Vi kunde inte längre låta dem uppstå spontant. Vi upptäckte också att vi slutade sjunga med barnen, och det blev mindre rim och ramsor. Allt för att vi skulle kunna redovisa säkerställda lässtunder. När jag upptäckte alla dessa negativa effekter slutade jag ”säkerställa” och återgick till vårt spontana läsande. Mitt ansvar är först och främst mot barnen, inte mot byråkrater på kommunen. (Förskollärare)
Utdraget ovan är från sidan 29 ur Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde av Jonna Bornemark som jag precis har börjat läsa. Jonna Bornemark är filosof och i den här boken skriver hon om dagens samhälle som är så fixerat vid allt som är mätbart men visar på alternativ utifrån tre tidigare (Cusanus, Bruno och Descartes) filosofer.
Den här boken tycker jag verkar väldigt intressant och utdraget valde jag eftersom det både tar upp läsning och mitt blivande yrke. Det här är dock inte en bok som hör till min kurslitteratur utan den är högst frivillig.