Mord och sånt där spännande

Störst av allt

Titel: Störst av allt

Författare: Malin Persson Giolito

Förlag: Wahlström & Widstrand (2016)

Ja, det här är den där boken om en skolskjutning i Djursholm. Huvudpersonen Maja är anklagad för mord och nu följer en rättegång och en massa tillbakablickar.

Jag hade väldigt höga förväntningar på den här boken eftersom väldigt många har tyckt väldigt mycket om den. Därför gav jag inte upp när jag läst drygt 100 sidor som jag inte tyckte var så fantastiska. Jag tyckte att det var en tjatig och seg inledning och på samma gång en både gnällig och dryg berättare i  Maja, huvudpersonen alltså.

Men på något sätt efter dessa 100 sidor så blev boken både bättre och mer intressant och svår att släppa även om jag störde mig på en liten petitess om Pippi Långstrump och rövarspråket. Maja, som verkade vara en person som läste en del borde ha bättre koll på sin Astrid Lindgren.

Jag förmodar att anledningen till att jag tyckte att boken blev bättre var att man fick veta mer och mer om Maja och hennes klasskamrater och hur det hela utvecklade sig för att sedan sluta som det gjorde.

Störst av allt hittar man i deckarhyllan och på omslaget står det att det är en rättegångsthriller. Jag tycker visserligen att det är en spännande bok men jag tycker att den kunde lika väl placeras in i hyllan med vanliga romaner. Rättegångar är det väl fullt av i många romaner också, tänker jag.

Standard
Mord och sånt där spännande

En smakebit på söndag

Förra helgen var det vi som hade barnkalas för Lilly och den här helgen är det Viggo som går på kalas hos kompisar. Det är verkligen kalastider!

På söndagarna tycker Mari med den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten att vi ska dela med oss av vad vi läser men förstås utan spoilers. Så det gör jag innan jag fortsätter med söndagens bestyr.

Jag har valt min smakbit ur boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. Det är en bok jag länge varit nyfiken på och när den fanns inne på biblioteket så lånade jag den förstås. Du hittar boken i deckarhyllan men jag tycker att den skulle passa bättre i vanliga hyllan med romaner. Efter en väldigt seg inledning tog sig boken efter ungefär 100 lästa sidor och nu läser jag den ändå med visst intresse. Jag har hunnit till sida 205 så det är därifrån jag plockar min smakbit.

I sagorna står det att trollen spricker i solen. Jag tror att det ska betyda att om man bara exponerar det hemska, visar upp det, så slutar det att vara hemskt. Men i verkligheten, med riktigt vidriga saker, är det tvärtom. För mycket solsken och ”sanningar” och ”prata ut” och ”säg vad du känner” och ”våga diskutera dina problem” får folk att se vilket monster du är. Dina fula känslor syns lika tydligt som håriga vårtor.

Standard
Mord och sånt där spännande, Samhälle

Trippelmordet i Uddevalla

Titel: Trippelmordet i Uddevalla (Svenska brott 2)

Författare: Thomas Bodström & Lars Olof Lampers

Förlag: Norstedts (2017)

Minns ni trippelmordet i Uddevalla (mars 2015)? Två unga män och en ung kvinna hittades skjutna och det fick en hel del uppmärksamhet i Media.

Det här är boken om hur polisarbetet och rättsprocessen gick till i det fallet. Mordutredningen beskrivs i detalj. Det framkommer snabbt att de mördade männen rörde sig i kriminella kretsar och misstankarna om att mördarna finns i offrens bekantskapskrets kommer tidigt. Bevisen verkar peka på två bröder som är offrens barndomsvänner. De häktas och sedan får vi följa med i utredningen från början till slutet i Hovrätten.

Det här är verkligen inte min typ av bok och att jag plockade upp den beror enbart på en mycket uppskattande recension av Anette på bloggen justnujusthar som gjorde mig nyfiken. Min förutfattade bild av den här typen av böcker var att det skulle vara som att läsa ett förlängt kvällstidningsreportage där det frossas i makabra detaljer – ju värre desto bättre.

Så vad tycker jag då om boken?

I början var jag skeptisk till om jag skulle komma igenom boken, det var så många namn och nej, jag var inte fast från början. Jag läste andra böcker samtidigt som jag valde att prioritera före den här. Men jag läste vidare och när jag väl tog mig tiden att gotta ner mig i boken ordentligt så fastnade jag ändå ganska snabbt och läste vidare med stort intresse.

Jag har inte någon större kunskap om hur rättsprocessen i Sverige fungerar eller för all del hur mordutredningar går till och av den anledningen tyckte jag att Trippelmordet i Uddevalla var väldigt intressant läsning. Jag var heller inte särskilt insatt i det här fallet mer än att jag mindes morden, jag mindes t.ex. inte alls vad som hände sedan.

Trippelmordet i Uddevalla är en intressant och välskriven bok som på ett pedagogiskt och lättläst sätt går i genom hur det går till att ”lösa ett brott”. Vad som görs på en brottsplats, hur vittnen fungerar, hur offer och misstänkta kartläggs, vad som händer när någon häktas, hur domstolar ser på bevis och varför det kan bli så olika domar i tingsrätt och hovrätt. Kort sagt, hur en mordutredning och rättsprocess fungerar.

Kommer jag att läsa fler böcker i samma serie eller genre? Jag vet inte. Jag blev i alla fall inte avskräckt. Det var inte som att läsa ett sensationsreportage.

Standard
Mord och sånt där spännande

Askungar

Titel: Askungar

Författare: Kristina Ohlsson

Förlag: Pocketförlaget 2010 (Piratförlaget 2009)

Jag är numera inte en alltför flitig deckarläsare om jag jämför med vad jag har varit men vad ska man läsa under påsken om inte en påskekrim? Jag hade en del hemma att välja på och valet föll på Kristina Ohlssons Askungar. Det är första boken om Fredrika Bergman och den serien har jag varit nyfiken på ett tag dels för att jag har hört så mycket positivt om den och dels för att jag har tyckt om Kristina Ohlssons barnböcker om Glasbarnen.

En flicka försvinner från ett tåg. Kommisarien Alex Recht och hans grupp med Peder Rydh och Fredrika Bergman får fallet som först verkar glasklart då flickans mamma och pappa inte har den bästa historien. De är inte längre tillsammans och han har dessutom misshandlat henne. Snart visar det sig att det inte alls är så okomplicerat som de först trott. En ung kvinna förstår däremot tidigt vem som har tagit flickan och varför. Det är en person som hon är väldigt rädd för.

Fredrika Bergman trivs inte toppen som akademiker hos polisen och både Alex och Peder har synpunkter på hennes person och hennes sätt att arbeta och poängterar gärna sina egna färdigheter. Peder Rydh har inte det bästa privatlivet. Hans fru fick en förlossningsdepression efter att ha fött parets tvillingar och han har flera gånger varit otrogen med en kollega inom polisen.

Jag tror att jag tyckte bäst om att läsa om deckargruppen snarare än själva fallet som skulle lösas. Kanske är det därför jag inte brukar läsa deckare så ofta? Försvunna barn och misshandlade kvinnor är också en vanlig ingrediens som jag inte tycker är så jättekul läsning.

Askungar är ändå en helt okej deckare måste jag säga. Det är en välskriven bok med en intrig som funkar även om jag tycker att den är rätt knäpp, men som sagt tyckte jag den främsta behållningen var gruppen och deras privatliv. Jag hade varit en stjärna om jag jobbat med Alex Recht och hans team. Jag tyckte att de var lite sena med att fatta motivet men ska det bli en bok så…

Jag har fler delar hemma om Fredrika Bergman som jag  säkert kommer att läsa men jag känner inte att jag har någon brådska.

Standard
Mord och sånt där spännande, Tematrio

Tematrio – påskekrim

Veckans tematrio hos Lyrans Noblesser är deckare, något som många väljer att läsa i påsk. Påskekrim har blivit ett begrepp även i Sverige och allt som uppmuntrar till läsning är härligt. Men åter till Lyran och trion. Den här veckan är frågan:

Vilka är dina tre favoritdeckare? Presentera bok, författare eller romanfigur.

Deckare är en ganska liten del av min läsning men en trio ska väl till och med jag kunna knåpa ihop.

  1. Kalle Blomkvist är en given favorit hos mig. Nu är det visserligen bra många år sedan jag läste någon av Astrid Lindgrens böcker om Mästerdetektiven Blomkvist men när jag var barn läste jag dem flitigt hur många gånger som helst. Första meningen i Mästerdetektiven Blomkvist har jag själv citerat ganska ofta. ”Blod! Inget tvivel om den saken!”
  2. Johan Theorins böcker läser jag gärna, har särskilt tyckt om ”Ölandsböckerna”.
  3. Den senaste deckarförfattaren som jag läst mer flitigt är Carin Gerhardsen och hennes Hammarbyserie. Har inte riktigt läst alla böckerna men mer eller mindre och det är ovanligt att jag blir så intresserad eller fast i ”deckarvärlden”.
Standard
Boktolva, Mord och sånt där spännande

Isprinsessan

Titel: Isprinsessan

Författare: Camilla Läckberg

Hemkommen från fjällen och hurra! Nu har jag läst en bok ur min boktolva! Jag har aldrig läst någonting av Camilla Läckberg tidigare och tyckte att det var på tiden att göra det i år.

Isprinsessan är första boken om författaren Erica Falck och polisen Patrik Hedström som löser mord i krokarna runt och i Fjällbacka. I den här boken hittas en kvinna död i ett badkar. Kvinnan var en barndomskompis till Erica och hon blir inblandad i fallet. Erica och Patrik inleder också ett förhållande.

Jag måste erkänna att mina förväntningar inte var sådär jättehöga innan jag började läsa boken. Så vad tyckte jag då?

Nja. Jag måste nog säga att boken var bättre än vad jag trodde. (Jag läste ju ut den!) Den var ganska välskriven och hade hyfsad handling men jag klurade ut det mesta i förhand så på det viset var det inte så spännande men desto mer intressant att se om jag skulle ha rätt! Och roligt att jag hade det också!

Det är inte fullt ös medvetslös utan ganska lugnt tempo i boken och jag uppskattar att det inte är någon bestialisk seriemördare som härjar i Fjällbacka. Jag är glad att jag har läst Isprinsessan men det gav mig inte någon mersmak. Jag känner inte att jag behöver läsa mer av Läckberg men kan tänka mig att göra det om det skulle slumpa sig så. Så man ska aldrig säga aldrig!

 

Standard
Mord och sånt där spännande, Noveller

Mistlar och mord – fyra julmysterier

Titel: Mistlar och mord – fyra julmysterier

Författare: P.D. James

Översättare: Ulla Danielsson

Förlag: Wahlström & Widstrand (2016)

Jag hade inte läst något av P. D. James på säkert femton år. Trodde jag, innan jag kom på att jag faktiskt läste När döden kom till Pemberly för inte så länge sedan, 2012 närmare bestämt. Men innan dess var det länge sedan.

Anledningen till att jag lånade den här boken på biblioteket var att den såg ”julig” ut och lite härliga mordmysterier med julkänsla var precis vad jag kände för att läsa. Dessutom passade det mig bra då jag tänkt att en novell om dagen fram till jul är ungefär vad jag hinner med att läsa. Så med början i söndags tog boken slut med sista berättelsen i går.

Mordmysterierna som är med i boken är

  • Julens tolv ledtrådar (1996) – Var det självmord eller mördades godsägaren? Dalgliesh hamnar av en slump mitt i fallet och löser det förstås.
  • Mistelmorden (1995) – P.D. James fick ofta frågan om hon varit inblandad i en verklig mordutredning och här får vi kanske svaret…
  • Ett mycket vanligt mord (1969) – En fönstertittare med makt att vittna till fördel för en man som står anklagad för mord. Hur står det till med samvetet?
  • Boxdalearvet (1969) – Är det rätt av Dalgliesh gudfar, tillika domkyrkoprästen att ta emot ”faster” Allies testamenterade pengar; var hon skyldig eller oskyldig till mordet på farfadern för 50 år sedan som hon frikändes från? Dalgliesh löser knuten.

Som synes var den första och sista berättelsen med P. D. James mest kända karaktär Adam Dalgliesh som huvudperson och den som löser ”fallen”. Jag har läst om honom tidigare någon gång men kan inte påstå att det är en deckarkaraktär jag särskilt lagt på minnet.

Första och andra mysteriet utspelas under juletid men så mycket jul var det inte i de andra två berättelserna och det var väl kanske lite snopet men å andra sidan var det mysteriet Ett mycket vanligt mord som jag tyckte bäst om och sämst var faktiskt den första trots jul och allt.

  • Om man vill bli överöst med jul och vinter så blir man lite besviken men det finns ju lite snö och lite jul i alla fall så kanske blir man halvnöjd.
  • Om man vill kunna gissa hur det ska gå så blir man ganska nöjd.
  • Om man vill läsa en lagom lång text i mysfåtöljen om kvällen med en kopp kaffe och en chokladbit till så blir man nöjd.

Kort sagt, fyra berättelser, lite förutsägbara och lite oförutsägbara också. En berättelse åt gången rekommenderas för annars blir det lite kaka på kaka. Gillar du Agatha Christie gillar du nog det här också eller om du är ett fan av Dalgliesh förstås.

 

Standard